Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Komentáře

Transkript

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar
2016 03
Sveriges utrikeshandel
med varor och tjänster samt direktinvesteringar
Helåret 2015
För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på
statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en
annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel.
Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel.
Mdr SEK
Världen
Förändring (%)
Export
Totalt
Varor
Tjänster
Import
Totalt
Varor
Inre marknaden1
Tjänster
Export
Import
EU (28)
Export
Import
Norden
Export
Import
Östersjöländerna2
Export
Import
Totalt
Varor
Tjänster
Totalt
Varor
Tjänster
Totalt
Varor
Tjänster
Totalt
Varor
Tjänster
Totalt
Varor
Tjänster
Totalt
Varor
Tjänster
Totalt
Varor
Tjänster
Totalt
Varor
Tjänster
2012
2013
2014
2015
1 690
1 251
439
1 487
1 116
371
1 132
851
281
1 126
853
272
954
726
229
1 013
758
255
390
282
108
316
248
67
671
562
109
671
562
109
1 656
1 180
476
1 438
1 043
395
1 156
841
315
1 123
826
297
956
707
249
1 007
736
272
435
304
131
321
236
85
674
539
135
674
539
135
1 754
1 229
525
1 553
1 100
453
1 241
893
348
1 200
870
330
1 031
756
276
1 074
779
296
457
315
142
329
230
99
713
557
157
713
557
157
1 883
1 278
605
1 655
1 158
498
1 321
919
402
1 277
922
355
1 099
779
320
1 145
825
321
480
320
160
342
243
99
739
576
163
739
576
163
2014/
2013
5,9
4,2
10,3
7,9
5,5
14,5
7,3
6,2
10,4
6,8
5,3
11,2
7,8
6,8
10,7
6,7
5,9
8,9
5,1
3,5
8,8
2,7
-2,5
17,3
5,8
3,3
15,7
5,8
3,3
15,7
2015/
2014
7,4
4,0
15,3
6,6
5,3
9,9
6,5
2,9
15,7
6,4
6,0
7,5
6,5
3,0
16,2
6,6
5,9
8,5
5,2
1,9
12,5
3,8
5,6
-0,2
3,6
3,4
4,1
3,6
3,4
4,1
EU, Island, Liechtenstein och Norge
CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland
och Tyskland
1
2
Andel
2015
100
100
100
100
100
100
70,2
71,9
66,5
77,1
79,6
71,3
58,4
60,9
53,0
69,2
71,2
64,5
25,5
25,1
26,4
20,7
21,0
19,9
39,2
45,1
27,0
44,6
49,8
32,8
Utrikeshandel
2012
2013
2014
2015
1 251,5
1 115,6
135,9
1 179,8
1 042,8
137,1
1 229,1
1 099,7
129,4
1 278,1
1 157,5
120,6
725,7
757,9
-32,2
707,4
735,5
-28,1
755,7
778,7
-23,0
778,6
824,5
-45,9
Export
Import
-2,2
-2,9
-5,7
-6,5
4,2
5,5
4,0
5,3
Export till EU(28)
Import från EU(28)
-1,3
-3,5
-2,5
-3,0
6,8
5,9
3,0
5,9
475,7
395,4
80,3
524,5
452,8
71,8
604,6
497,5
107,1
10,3
14,5
15,3
9,9
2014
2015
58,8
24,4
200,0
106,1
2 897,3
2 412,2
2 919,7
2 379,3
Varor
Värde (Mdr SEK)
Export
Import
Nettohandel
Export till EU(28)
Import från EU(28)
Nettohandel (EU(28)
Förändring (%)
Tjänster
Värde (Mdr SEK)
Export
Import
Nettohandel
438,6
371,1
67,5
Förändring (%)
Export
Import
3,6
4,2
8,5
6,5
Direktinvesteringar
2012
2013
Flöden (Mdr SEK)
Svenska DI i utlandet
Utländska DI i Sverige
196,1
110,7
195,9
31,6
Tillgångar (Mdr SEK)
Svenska DI i utlandet
Utländska DI i Sverige
2 531,7
2 429,1
2 712,5
2 480,3
Enheten för internationell
handelsutveckling
Petter Stålenheim
Olle Grünewald
2016-03-17
Dnr: 2016/00482
Sammanfattning – 2015
Bytesbalansen – visade ett överskott på 246 miljarder 2015, motsvarade 5,9 procent av BNP. Detta var en ökning med 17 procent jämfört med 2014.
Handelsutvecklingen helåret 2015 – Enligt statistik från betalningsbalansen ökade
exporten av varor och tjänster med 7,4 procent jämfört 2014. Importen av varor och
tjänster ökade med 6,6 procent.
Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 4,0 procent i volym
och 4,8 procent i värde. Varuimporten ökade med 5,4 procent i volym och 4,8 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 1 181 miljarder kronor
och värdet på varuimporten till 1 164 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 17
miljarder jämfört med 16 miljarder 2014.
… export efter handelspartner – Europa som helhet tog emot 73 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten till Amerika
ökade med 15 procent och till Asien och EU med 7,6 respektive 4,9 procent. Exportvärdet ökade kraftigt till bland andra USA, Tyskland och Kina.
… import efter handelspartner – 84 procent av Sveriges import kommer från
Europa och 70 procent från EU. Importen ökade kraftigt från Nordamerika och
Asien, med 14 respektive 13 procent. Tyskland, Kina och Nederländerna var de länder från vilken värdet på importen ökade mest.
… export efter varugrupp – Volymutvecklingen var positiv för varugrupperna
Skogsvaror, Kemivaror, Energivaror, Verkstadsvaror och Övriga varor, men negativ
för Mineralvaror. Kemivaror ökade mest i såväl volym som värde.
… import efter varugrupp – Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper förutom för Skogsvaror. Verkstadsvaror ökade mest i såväl volym som i värde.
Medan Energivaror ökade i volym minskade importen markant i värde som en konsekvens av det sjunkande oljepriset.
Tjänstehandeln – Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten
med 15 procent och tjänsteimporten med 9,9 procent. Värdet på tjänsteexporten
uppgick till 605 miljarder och tjänsteimporten till 498 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 107 miljarder, vilket är 35 miljarder mer än 2014. Tjänstehandeln
domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Tele- data- och informationstjänster,
Resor och Transporter.
… export efter handelspartner – Tjänsteexporten till EU utgjorde 53 procent av total tjänsteexport. Norge, USA och Storbritannien var de tre största mottagarna.
… import efter handelspartner – Tjänsteimporten från EU utgjorde 64 procent av
total tjänsteimport. USA, Storbritannien och Tyskland var de största leverantörerna.
Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet – ökade från 59 till 200 miljarder.
Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige – minskade från 24 till 106
miljarder.
Innehåll
1. Om rapporten ............................................................................................. 1
2. Bra år för Sveriges utrikeshandel ............................................................. 1
2.1
Handelns utveckling fjärde kvartalet 2015 ..................................... 2
2.2
Handelsutvecklingen i internationellt perspektiv ............................ 3
3. Bytesbalansen ............................................................................................ 5
3.1
Bytesbalansen ............................................................................... 5
3.2
Handelsbalans ............................................................................... 6
4. Varuhandel.................................................................................................. 7
4.1
Sveriges export och import av varor .............................................. 7
4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning.........................................................7
4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp ...........................................................9
4.1.3 Nettoexport av varor .................................................................................11
4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp ........................................................12
4.1.5 Sveriges handel med personbilar ..............................................................13
4.1.6 Sveriges handel med läkemedel ...............................................................14
4.1.7 Sveriges handel med livsmedelsvaror ......................................................15
4.2
Sveriges varuhandel med den inre marknaden ........................... 16
4.2.1 Export .......................................................................................................16
4.2.2 Import .......................................................................................................18
4.3
Sveriges varuhandel med länder utanför EU ............................... 21
4.3.1 Svensk export ...........................................................................................21
4.3.2 Svensk import ...........................................................................................26
5. Tjänstehandel ........................................................................................... 30
6. Direktinvesteringar................................................................................... 38
6.1
Direktinvesteringsflöden .............................................................. 38
6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige ...................................................39
6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet ......................................................40
6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch .............................................................43
6.2
Direktinvesteringstillgångar .......................................................... 43
6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige ......................................44
6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet ........................................46
Bilaga 1 – Utrikeshandel, export och import av varor – januari-december 2015 i löpande priser (SCB)
1.
Om rapporten
I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster
samt direktinvesteringar för helåret 2015. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser
av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal.
I samband med SCB:s publicering av betalningsbalansstatistiken för de tre första
kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter den nya manualen, BPM6 som
bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel har ändrats.1 De största förändringarna består i att posten Merchanting, dvs.
varuhandel som en svensk aktör genomför utan att varorna passerar svensk gräns,
flyttats från tjänstehandeln till varuhandeln samt att lönebearbetning, dvs. varor som
flyttas över svensk gräns enbart i syfte att bearbetas utan att de byter ägare, flyttat
från varuhandeln till tjänstehandeln.
En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel tre inte är jämförbara. För att
räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik
som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp.
Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en
ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013.
Dessa två manualförändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik från
sammanfattningstabeller, kapitel 2, 3, 5 och 6 från rapporter från och med tredje
kvartalet 2014 med tidigare rapporter.
Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel
under det senaste kvartalet och sätter utvecklingen i ett internationellt perspektiv.
Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Här presenteras för
första gången även tjänstehandeln efter handelspartner. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation ’Utrikeshandel, export och import av varor’
vilka utgör rapportens huvudsakliga källa.
2.
Bra år för Sveriges utrikeshandel
Sveriges export av varor och tjänster ökade 2015 med 7,4 procent jämfört med föregående år enligt statistik från betalningsbalansen. Importen ökade samtidigt med 6,6
procent. Under helåret 2015 uppgick Sveriges export av varor och tjänster till 1 883
miljarder kronor och importen till 1 655 miljarder.
Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Amnesovergripande-statistik/Betalningsbalansen-BoP/215212/Implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/Fragor-och-svar-om-BPM6/
1
1
2.1 Handelns utveckling fjärde kvartalet 20152
Sista kvartalet 2015 ökade Sveriges varuexport med 3,9 procent, något mer än
kvartalet innan men markant under andra kvartalets 6,9 procents ökning. För varuimport vände trenden upp med en ökning på 5,2 procent efter att ha varit vikande
sedan sista kvartalet 2014. Värdet på varuexporten uppgick sista kvartalet 2015 till
302 miljarder och för varuimporten 305 miljarder. Varuhandelsnettot var därmed negativt sista kvartalet 2015 och uppgick till -3,1 miljarder. Tjänsteexporten ökade med
19 och tjänsteimporten med 24 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 169
miljarder och tjänsteimporten till 136 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på
32 miljarder.
Sveriges BNP ökade det sista kvartalet 2015 med 1,3 procent, säsongsrensat och
jämfört med tredje kvartalet. Jämfört med sista kvartalet 2014 ökade BNP med 4,5
procent. Då såväl export som import ökade bidrog utrikeshandeln med 0,5 procentenheter till ökningen av BNP.
Säsongsrensade siffror för Sveriges utrikeshandel visade också på en tydlig ökning i
tillväxttakt för exporten som ökade med 2,9 procent jämfört med tredje kvartalet. Varuexporten visade de starkaste tillväxtsiffrorna sedan början av 2012 med en ökning
på 2,5 procent. Uppgången i varuexporten var främst driven av investeringsvaror,
vilket kan ses som en positiv indikator för exportutvecklingen.3
Framåtblickande indikatorer pekar också på en fortsatt ökning av utrikeshandeln.
Exportchefsindex4 uppgick för första kvartalet 2016 till 56,9, vilket innebär att det är
fler som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. Detta utgör en markant ökning jämfört med index för sista kvartalet 2015.
I avsnitt 2.1 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges.
SCB – Sveriges ekonomi – Statistiskt perspektiv
(http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/NR0001_2015K04_TI_A28TI1601.pdf).
4
Business Sweden – Exportchefsindex,( http://www.business-sweden.se/Export/Inspiration/Rapporter-och-fakta/Exportchefsindex/exportchefsindex-februari-2016/)
2
3
2
Diagram 2.1
Förändring i svensk varuexport
(januari 2010 - januari 2016)
30
Procentuell förändring jämfört med
motsvarande peirod föregående år
25
20
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1
kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4
kv 1
2010
2011
2012
2013
Månadsvis
2014
2015
2016
Kvartalsvis
Diagram 2.2
Förändring i svensk varuimport
(januari 2010 - januari 2016)
Procentuell förändring jämfört med
motsvarande peirod föregående år
30
20
10
0
-10
-20
1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1
kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4
kv 1
2010
2011
2012
2013
Månadsvis
2014
2015
2016
Kvartalsvis
2.2 Handelsutvecklingen i internationellt perspektiv
Sveriges varuexport utvecklades under 2015 i paritet med Tyskland och EU generellt som visade positiv exportutveckling för samtliga kvartal jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Sveriges export har i jämförelse med länder med liknande industristruktur som Finland och USA utvecklats relativt stark.
3
Diagram 2.3
Exportutvecklingen i internationell jämförelse
(2010 - 2015)
40
Förändring över motsvarande
kvartal föregående år (%)
30
20
10
0
-10
-20
-30
-40
kv 4
USA
kv 3
Tyskland
kv 2
2014
kv 1
2013
kv 4
kv 3
kv 2
kv 1
kv 4
kv 3
kv 2
Finland
kv 1
2012
kv 4
kv 3
kv 2
EU( Extern)
kv 1
2011
kv 4
kv 3
kv 2
kv 1
kv 4
kv 3
kv 2
kv 1
2010
2015
Sverige
Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce – Bureau of Economic Analysis, Tulli,
Finland, Eurostat och SCB (Utrikeshandelsstatistiken)
Den svenska exportutvecklingen kan också betraktas ur perspektivet att världshandeln visat på en tydlig avmattning i vad som brukar benämnas som the global trade
slowdown. Svagare global importefterfrågan, bland annat från tillväxtekonomierna
Kina och Brasilien, fallande oljepriser och valutafluktuationer anses har bidragit till
den svagare utvecklingen. Innan den ekonomiska krisen 2008 växte i genomsnitt
världshandeln med drygt sex procent per år och utvecklades 1,5 gånger snabbare
än global BNP. Utvecklingen var bland annat driven av fallande handelskostnader,
utvecklingen av handeln i globala värdekedjor och tillväxtekonomiernas ökade betydelse för världshandeln. Efter krisen har utvecklingen varit avsevärt svagare med en
genomsnittlig tillväxttakt för real global handel på två procent vilket inneburit att
världshandeln vuxit långsammare än global BNP. Säsongsrensade siffror från
OECD5 för varuexporten det fjärde kvartalet visade att G20-ländernas export minskade för sjätte kvartalet i följd samt att importen för G20-länderna minskade för
sjunde kvartalet i följd. Framförallt stora oljeexporterande länder som Kanada och
Ryssland visade en negativ utveckling, vilket med stor sannolikhet är en konsekvens
av det fallande oljepriset. Säsongsrensat minskade även EUs export och import.
Den negativa utvecklingen för EU:s export och import det fjärde kvartalet 2015 var
det sjätte kvartalet i följd med en minskad handel. Sett över hela 2015 minskade
G20-ländernas varuexport med 11 procent och varuimporten med 13 procent.
Under 2015 riktades många blickar mot utvecklingen i Kina. Säsongsrensade siffror
visar att Kinas export och import minskade under de två första kvartalen under året
för att under den senare delen av året utvecklas svagt positivt. De senaste handelssiffrorna för Kina avslöjar en kraftig inbromsning i den Kinesiska exporten. Siffrorna
OECD: International trade statistics: trends in fourth quarter 2015 (http://www.oecd.org/trade/international-tradestatistics-trends-in-fourth-quarter-2015.htm).
5
4
för februari visar att den kinesiska exporten minskade med hela 25 procent och importen med 14 procent jämfört med motsvarande månad 2015. Ur ett långsiktigt perspektiv på den Kinesiska ekonomin kan tillägas att Kina i allt mindre utsträckning använder importerade insatsvaror för sin export. Kina har jämfört med andra stora ekonomier en hög andel importerat värde i exporten. Importandelen av Kinas export har
sjunkit avsevärt jämfört med toppnivåer i början och mitten av 2000-talet på nästan
40 procent till drygt 30 procent. Importinnehållet i exporten har sjunkit på bred front
med stora förändringar i sektorer så som telekommunikation, elektroniska maskiner
och transportfordon. Vad den här utvecklingen har för konsekvenser för världsekonomin är för tidigt att uttala sig om men Kinas allt större betydelse för världshandeln
gör gällande att den kinesiska efterfrågan på omvärldens varor och tjänster får allt
större genomslag.
Oljepriset fortsatte att falla under 2015 vilket naturligt påverkade de länder som är
stora oljeexportörer. Utöver de länder som nämns ovan bör vi ur svenskt perspektiv
även inkludera Norge. Den norska kronan har också försvagats jämte den svenska
kronan vilket kan haft en påverkan på gränshandeln mellan Sverige och Norge under 2015. Trots att vi saknar tillförlitlig statistik gällande tjänstehandeln mellan Norge
och Sverige kan vi konstatera att norsk konsumtion i Sverige är en viktig del av
tjänsteslaget Resor i tjänstehandelsstatistiken.
Under 2016 väntar flera händelser på den politiska arenan som kan påverka utrikeshandeln. Bland annat kommer val hållas i USA och Tyskland. Störst potentiell effekt
torde dock den stundande folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU.
Storbritannien är inte bara en viktig handelspartner för Sverige utan även en stark
röst tillsammans med Sverige i EU för frihandel. Storbritannien tog emot sju procent
av Sveriges totala varuexport och utgjorde sex procent av Sveriges varuimport, vilket gör Storbritannien till den fjärde största exportmarknaden och femte största importören till Sverige. Storbritannien är än viktigare för Sveriges utrikeshandel med
tjänster. Nya siffror från SCB visar att tio procent av Sveriges totala tjänsteexport
går till Storbritannien och 12 procent av tjänsteimporten kommer från Storbritannien.
Sett ur ett inre marknadsperspektiv ökar ytterligare Storbritanniens betydelse. Storbritannien utgör 19 procent av Sveriges tjänstehandel med EU.
3.
Bytesbalansen
3.1 Bytesbalansen
Den svenska bytesbalansen visade
ett överskott på 246 miljarder 2015,
motsvarade 5,9 procent av BNP.
Detta var en ökning med 17 procent jämfört med 2014.
Vad är bytesbalansen?
Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande
transfereringar. Handelsbalansen är nettot
av Sveriges export och import av varor.
Tjänstebalansen är nettot av Sveriges
tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen
Sveriges totala betalningsbalans, vilket är
en sammanställning över landets samtliga
ekonomiska transaktioner med omvärlden.
5
Diagram 3.1
Sveriges bytesbalans
2006 - 2015
10,0
9,0
Andel av BNP (%)
8,0
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
3.2 Handelsbalans6
2015 uppgick Sveriges handelsbalans till 121 miljarder vilket var 8,8 miljarder
mindre än 2014. Handelsbalansen uppgick till 2,9 procent av BNP, tjänstenettot 2,6
och kapitalavkastningen 1,7 procent.
6
Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik
(primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans
för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.
6
Diagram 3.2
Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster
2006 - 2015
Handelsbalans
Tjänstebalans
Kapitalavkastning
7,0
Andel av BNP (%)
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
-
4.
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Varuhandel7
4.1 Sveriges export och import av varor
2015 ökade Sveriges varuexport med 4,0 procent i volym och 4,8 procent i värde
jämfört med 2014. Varuimporten ökade med 5,4 procent i volym och 4,8 procent i
värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser.
Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick 2015 till 1 181 miljarder kronor och
varuimporten till 1 164 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 17 miljarder jämfört med 16 miljarder 2014.
Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto under januari 2016 gav
ett överskott på 1,6 miljarder. I januari uppgick varuexporten till 88 miljarder vilket utgjorde en minskning med 2,7 procent jämfört föregående år. Varuimporten minskade samtidigt med 1,9 procent till ett värde av 86 miljarder.
4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning
Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 20112015. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter
region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien, EU samt Övriga Europa.
7
I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken).
7
Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr
2011
2012
2013
2014
2015
Förändring (%)
Export
intra-EU(28)
extra-EU(28)
1 212,3
680,2
532,1
1 168,3
665,4
502,9
1 090,8
629,3
461,5
1 127,0
658,7
468,2
1 181,2
691,1
490,1
4,8
4,9
4,7
Import
intra-EU(28)
extra-EU(28)
1 147,9
789,8
358,1
1 114,4
757,2
357,2
1 046,0
726,5
319,6
1 111,0
770,5
340,5
1 163,9
820,3
343,6
4,8
6,5
0,9
Anm: Import enligt avsändningsland.
2015 gick 73 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till
59 procent. Amerika och Asien tog emot 11 respektive 12 procent av Sveriges export. Med undantag för Afrika och Övriga Europa har exporten ökat till samtliga regioner mellan 2014 och 2015. Exporten till Amerika ökade med 15 procent och till
Asien och EU med 7,6 respektive 4,9 procent. Sveriges export till Afrika minskade
med 3,5 procent och till Övriga Europa med 1,0 procent mellan 2014 och 2015.
Diagram 4.1
Svensk export
Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland
2014
70
2015
Andel (%)
60
50
40
30
20
10
0
EU(28)
Övriga Europa
Afrika
Amerika
Asien
Oceanien m fl
84 procent av Sveriges import kom från Europa och 70 procent från EU. Importen
ökade från alla regioner förutom från Afrika och Övriga Europa, varifrån importen
minskade med 32 respektive 5,8 procent. Värdet på importen från Amerika och
Asien ökade med 8,6 respektive 13 procent.
8
Diagram 4.2
Svensk import
Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland
2014
2015
80
70
Andel (%)
60
50
40
30
20
10
0
EU(28)
Övriga Europa
Afrika
Amerika
Asien
Oceanien m fl
4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp
Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa
och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel,
plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex.
maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om
utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp.
Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling – export
Förändring (%)
Värdeandel
2015
Volymutveckling
för Export
Exportandel
10,8
9,4
13,7
6,6
45,5
13,9
Skogsvaror
Mineralvaror
Kemivaror
Energivaror
Verkstadsvaror
Övriga varor
100
Totalt
Värdeutveckling
för Export
2014
3 kv
2015
4 kv
2015
2015
2014
3 kv 4 kv
2015 2015
2015
-2,2
2,7
1,0
13,6
-0,3
0,9
1,2
1,5
6,3
7,3
2,5
6,0
1,3
0,1
7,7
6,4
6,9
5,5
0,5
-0,6
7,2
1,1
4,7
6,8
3,2
4,1
4,3
7,0
2,1
3,5
3,3
4,7
-3,6
-4,6
10,6
6,9
-22,0 -18,5
6,5
4,3
7,7
7,8
3,1
-2,5
12,1
-21,2
8,9
8,6
1,3
3,7
5,5
4,0
3,3
Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år.
9
3,3
2,5
4,8
Diagram 4.3
Svensk export
Exportandelar fördelade på varuområden
2014
50
2015
Andel (%)
40
30
20
10
0
Skog
Mineral
Kemi
Energi
Verkstad
Övrigt
Helåret 2015 ökade Sveriges varuexport med 4,0 procent i volym och 4,8 procent i
värde jämfört med 2014. Det är framförallt en kraftig exportökning för Kemivaror och
Övriga varor som dragit upp volymen men även exportvolymen för Verkstadsvaror
ökade markant. Volymutveckling var svagt negativ för Mineralvaror. Räknat i värde
ökade exporten för samtliga varugrupper förutom Energivaror och Mineralvaror. Att
en positiv volymutveckling infaller samtidigt som en negativ värdeutveckling pekar
på en prisökning för varugruppen.
Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling – import
Förändring (%)
Värdeandel
2015
Volymutveckling
för Import
Importandel
2,8
7,0
13,1
9,8
44,8
22,5
Skogsvaror
Mineralvaror
Kemivaror
Energivaror
Verkstadsvaror
Övriga varor
100
Totalt
Värdeutveckling
för Import
2014
3 kv
2015
4 kv
2015
2015
1,6
-0,8
8,6
6,4
5,9
2,8
-2,9
10,9
2,5
1,4
8,2
3,4
-2,2
7,1
7,7
11,3
10,4
1,6
-1,0
3,8
3,8
5,0
7,5
3,9
5,0
5,1
7,8
5,4
4 kv
2015
2015
4,6
-0,3
0,3
1,9
5,7
9,1
9,6
3,0
7,0
0,5 -31,1 -16,8
8,6 13,2
5,1
5,2
8,1
7,7
2,2
3,9
4,9
-24,5
12,4
8,9
2014
6,2
3 kv
2015
3,0
3,5
4,8
Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år.
Helåret 2015 ökade varuimporten med 5,4 procent i volym och 4,8 procent i värde.
Importen ökade i volym och värde för alla varugrupper förutom Skogsvaror som
minskade i volym med 1,0 procent och för Energivaror som minskade med 24 procent i värde. Verkstadsvaror stod för den största importökningen räknat såväl i volym som i värde. Mellan 2014 och 2015 ökade importen av verkstadsvaror med 7,5
procent i volym och 12 procent i värde. För alla varugrupper förutom Energivaror
10
ökade värdet på importen mer än volymen, vilket indikerar att importpriserna ökat för
dessa varugrupper. Att en negativ värdeutveckling infaller samtidigt som en positiv
volymutveckling pekar på en kraftig prisnedgång för Energivaror.
Diagram 4.4
Svensk import
Importandelar fördelade på varuområden
2014
2015
50
Andel (%)
40
30
20
10
0
Skog
Mineral
Kemi
Energi
Verkstad
Övrigt
4.1.3 Nettoexport av varor
Diagram 4.5
Sveriges nettoexport
Intra-EU(28)
Extra-EU(28)
Nettoexport
180
140
100
Mdr kr
60
20
-20
-60
-100
-140
-180
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
11
Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt för perioden
2000 till 2015. För första gången sedan 2006 ökade den totala nettoexporten från
Sverige under 2015. Det totala exportöverskottet ökade med 1,4 miljarder och uppgick 2015 till 17 miljarder. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför
EU.8 Handeln med EU gav ett exportunderskott på 129 miljarder vilket kan jämföras
med ett underskott på 112 miljarder 2014. Detta kompenserades dock av exportöverskottet gentemot länder utanför EU som ökade från 128 miljarder 2014 till 147
miljarder 2015.
4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp
Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för 2014 respektive 2015.
Skogsvaror, Mineralvaror, Verkstadsvaror och Kemivaror var de varugrupper som
bidrog positivt till nettoexportintäkterna 2015. Skogsvaror svarade för en nettoexport
på 96 miljarder, en ökning med 3,1 miljarder jämfört med 2014. Nettoexporten för
mineralvaror minskade från 36 till 30 miljarder. Även Verkstadsvaror och Kemivaror
hade positiva exportnetton. Medan nettot för Verkstadsvaror minskade från 29 till 16
miljarder ökade nettoexporten för Kemivaror kraftigt, från ett underskott på 0,4 miljarder 2014 till ett överskott på 10 miljarder 2015.
Gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag till exportnettot med
97 miljarder. Även om den totala nettoexporten ökade något mellan 2014 och 2015
har den uppvisat ett sjunkande överskott under det senaste decenniet. Det är framförallt Verkstadsvarornas bidrag som minskat.
Diagram 4.6
Sveriges nettoexport
Fördelning på varuområden
2014
2015
150
100
Mdr kr
50
0
-50
-100
-150
Skog
Mineral
Kemi
Energi
Verkstad (inkl
bilar)
Övrigt
Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska
importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas
med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land.
8
12
Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden
Miljarder kr
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Skogsvaror
94,7
96,7
94,5
91,8
90,1
92,6
95,7
Mineralvaror
Järn och stål
16,7
10,7
30,2
16,7
38,3
17,9
42,7
17,2
32,5
13,5
35,5
16,0
29,5
16,9
Kemivaror
Läkemedel
13,7
36,7
11,2
36,7
-4,4
28,5
-3,3
26,4
6,3
25,9
-0,4
28,5
10,0
37,8
Energivaror
-40,4
-57,6
-65,6
-62,5
-57,8
-52,1
-36,1
65,9
58,9
-8,9
57,9
60,5
-17,5
79,4
69,2
-19,5
59,7
71,8
-29,0
55,8
67,3
-32,8
29,3
62,5
-36,6
15,7
60,1
-48,5
Verkstadsvaror
Maskiner
Elektrovaror och
telekom
Vägfordon
Övriga varor
Livsmedel
Total
6,8
4,3
21,2
15,7
17,0
2,9
5,7
-66,8
-42,8
-69,7
-41,4
-77,8
-45,0
-74,5
-45,0
-82,1
-46,9
-89,0
-49,6
-97,4
-52,6
83,8
68,7
64,4
53,9
44,8
16,0
17,4
4.1.5 Sveriges handel med personbilar
Tabell 4.5 och Diagram 4.7 illustrerar Sveriges export och import av personbilar.
2015 gav handeln med personbilar ett exportunderskott på 11 miljarder, vilket är en
minskning av underskottet med 9,7 miljarder jämfört med 2014. 2009 var det första
år sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett
förhållande som inte ändrats sedan dess. Under 2015 ökade såväl exporten som
importen av personbilar kraftigt, exporten med 57 och importen med 18 procent.
Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar
SITC 781.2 Personbilar
Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden
Totalt
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
EU (28)
Export
Import
Netto
Export
Import
Netto
33,3
38,3
44,3
36,2
33,9
33,7
53,0
34,1
47,4
51,0
46,3
47,4
54,3
63,9
-0,8
-9,1
-6,7
-10,1
-13,6
-20,6
-10,9
19,0
19,5
23,5
17,8
17,9
20,1
29,5
28,8
41,1
45,0
40,3
42,0
47,5
59,0
-9,7
-21,5
-21,5
-22,5
-24,1
-27,4
-29,5
Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som var positiv fram
till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästintill regelmässigt
varit negativ under det senaste decenniet. 2015 exporterades bilar från Sverige till
andra EU-länder till ett värde av 29 miljarder. Värdet på personbilsimporten från
andra EU-medlemmar uppgick till 59 miljarder vilket innebar att underskottet med
andra EU-länder var 30 miljarder, 2,1 miljarder större jämfört 2014
13
Diagram 4.7
Sveriges handel med personbilar
SITC 781.2 Personbilar
Export
Import
Netto
80
70
60
50
Mdr kr
40
30
20
10
0
-10
-20
-30
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
4.1.6 Sveriges handel med läkemedel
Tabell 4.6 och Diagram 4.8 illustrerar Sveriges export och import av läkemedel.
2015 gav handeln med läkemedel ett exportöverskott på 38 miljarder, vilket var en
ökning jämfört 2014 med 9,4 miljarder kronor. 46 procent av läkemedelsexporten
går till EU. Samtidigt kommer över 86 procent av den svenska läkemedelsimporten
från EU.
Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel
SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden
Totalt
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
EU (28)
Export
Import
Netto
Export
Import
Netto
67,8
66,2
57,6
57,3
56,1
59,0
71,0
31,0
29,5
29,0
30,8
30,0
30,6
33,2
36,8
36,7
28,6
26,6
26,1
28,4
37,8
39,9
39,2
29,9
29,5
28,0
30,3
33,0
23,2
23,4
23,7
25,3
25,4
26,3
28,5
16,7
15,8
6,2
4,2
2,6
4,0
4,5
14
Diagram 4.8
Sveriges handel med läkemedel
SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter
Export
Import
Netto
80
70
Mdr kr
60
50
40
30
20
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
4.1.7 Sveriges handel med livsmedelsvaror
Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Under 2015 gav handeln med livsmedelsvaror ett handelsunderskott på 52 miljarder
kronor, vilket är 2,7 miljarder större än 2014. Såväl export som import av livsmedelsvaror har ökat varje år under de senaste årens ekonomiska kriser. Mellan 2014 och
2015 ökade livsmedelsexporten med 8,0 procent och importen med 7,0.
Handeln med andra länder inom EU genererade 43 procent av handelsunderskottet
för livsmedelsindustrin. Samtidigt utgjorde exporten till EU 73 procent av den totala
livsmedelsexporten och importen därifrån 61 procent av den totala importen.
Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror
SITC 0, 1, 22 och 4. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden
Totalt
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
EU (28)
Export
Import
Netto
Export
Import
Netto
48,6
52,9
53,2
57,0
62,3
68,3
73,7
89,9
92,8
96,8
100,8
107,8
117,2
125,4
-41,3
-39,9
-43,6
-43,7
-45,5
-49,0
-51,7
35,8
39,0
39,0
40,4
44,4
49,1
54,1
60,2
59,2
62,4
65,6
69,0
73,9
76,3
-24,4
-20,2
-23,4
-25,2
-24,5
-24,8
-22,1
15
Diagram 4.9
Sveriges handel med livsmedelsvaror
SITC 0, 1, 22 och 4
Export
Import
Netto
140
120
100
80
Mdr kr
60
40
20
0
-20
-40
-60
-80
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden9
4.2.1 Export
Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för 2014 respektive 2015. I Diagram 4.10 visas exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram
4.11 som värde. 2015 uppgick Sveriges export till EU till 691 miljarder, vilket motsvarade 59 procent av Sveriges totala export på 1 181 miljarder. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 365 miljarder, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein
och Norge, utgjorde 69 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.7 visar Sveriges
export till EU och den inre marknaden samt värdeförändring mellan 2014 och 2015.
9
I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad.
För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.
16
Diagram 4.10
Svensk export till EU(28)
Andelar av total export till EU
20
2014
2015
18
16
Andel (%)
14
12
10
8
6
4
2
0
Diagram 4.11
Svensk export till EU(28)
Värde för resp land
140
2014
2015
120
Mdr kr
100
80
60
40
20
0
17
Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden 2015
Exportvärde Exportandel i % av Värdeförändring i %
Export till
mdr kr
total export
från 2014
Tyskland
Storbritannien
Danmark
Finland
Nederländerna
Belgien
Frankrike
Polen
Italien
Spanien
Österrike
Tjeckien
Estland
Litauen
Irland
Portugal
Ungern
Lettland
Rumänien
Slovakien
Grekland
Bulgarien
Slovenien
Luxemburg
Malta
Kroatien
Ospec i EU
121,1
84,8
80,7
78,8
60,9
52,1
49,0
36,3
30,9
23,0
10,4
9,0
8,9
7,4
6,1
6,1
5,5
3,6
2,8
2,7
2,7
1,1
1,1
0,9
0,9
0,7
3,3
10,3
7,2
6,8
6,7
5,2
4,4
4,1
3,1
2,6
2,0
0,9
0,8
0,8
0,6
0,5
0,5
0,5
0,3
0,2
0,2
0,2
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,3
7
5
4
0
7
0
-1
10
14
11
9
9
7
12
-6
12
5
9
10
19
26
18
14
13
-11
17
-27
EU Totalt
691,1
58,5
5
Norge
Island
121,7
2,5
10,3
0,2
3
28
Norden1
283,7
24,0
3
0,0
0,0
-6
815,3
69,0
5
Övriga länder
365,9
31,0
5
Export Totalt
1 181,2
100,0
5
Liechtenstein
Inre
marknaden2
Norden: Danmark, Finland, Norge och Island
2
Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten
1
4.2.2 Import
Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas
importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde,
för respektive land. 2015 uppgick den svenska importen från EU till 820 miljarder vil-
18
ket motsvarade 70 procent av den totala importen på 1 164 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. 2015 utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. 79 procent av Sveriges import kommer från den
inre marknaden.
Diagram 4.12
Svensk import från EU(28)
Andelar av total import från EU
2014
2015
30
25
Andel (%)
20
15
10
5
0
Diagram 4.13
Svensk import från EU(28)
Värde för resp avsändningsland
2014
2015
250
Mdr kr
200
150
100
50
0
19
Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden 2015
Importvärde Importandel i % av
Värdeförändring i %
Import från
mdr kr
total import
2014
Tyskland
Nederländerna
Danmark
Storbritannien
Finland
Belgien
Frankrike
Polen
Italien
Estland
Tjeckien
Irland
Spanien
Österrike
Ungern
Slovakien
Litauen
Lettland
Rumänien
Portugal
Luxemburg
Slovenien
Bulgarien
Grekland
Malta
Kroatien
Ospec i EU
209,2
96,5
89,6
64,3
53,7
50,7
50,6
40,3
37,6
18,3
17,1
16,6
15,7
14,1
9,0
8,1
7,7
5,6
3,8
3,6
2,6
1,8
1,3
1,2
0,6
0,4
0,0
18,0
8,3
7,7
5,5
4,6
4,4
4,3
3,5
3,2
1,6
1,5
1,4
1,3
1,2
0,8
0,7
0,7
0,5
0,3
0,3
0,2
0,2
0,1
0,1
0,0
0,0
0.0
8
10
9
-7
-4
15
2
12
12
-1
18
17
4
2
32
8
-2
1
-10
3
-1
6
39
-8
215
-13
-
EU Totalt
820,3
70,5
6
95,6
0,3
8,2
0,0
4
74
239,2
20,6
4
0,1
0,0
5
916,3
78,7
6
Övriga länder
247,6
21,3
0
Import Totalt
1 163,9
100,0
5
Norge
Island
Norden1
Liechtenstein
Inre
marknaden2
Norden: Danmark, Finland, Norge och Island
2
Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten
1
20
4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU
Sveriges varuhandel med länder utanför EU, dvs. tredje land, svarade för 41 procent
av det totala exportvärdet och 30 procent av den totala importen, efter avsändarland.
4.3.1 Svensk export
Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Varuexporten till
Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass
största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland och Schweiz med 1,2 vardera samt Turkiet med 1,1 procent. Exporten har ökat
till alla dessa länder förutom till Ryssland dit den minskade med hela 33 procent.
Sveriges handelsutveckling med Ryssland sedan 2001 illustreras i Diagram 4.15.
Exporten till Norge ökade med 3,0 procent.
Diagram 4.14
Regional fördelning av svensk export
Andel av total export 2015
EU(28)
58,5%
Övriga Europa
14,5%
Oceanien m fl
1,4%
Asien
12,3%
Amerika
10,6%
21
Afrika
2,7%
Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder)
Miljarder kr och procentuell andel av total export
Värde
2014
Övriga Europa
varav:
Gibraltar
Island
Norge
Ryssland
Schweiz
Serbien
Turkiet
Ukraina
2015
Andel (%)
2014
2015
Värdeförändring
(%)
173,6
171,8
15,4
14,5
-1,0
2,1
1,9
118,2
22,1
11,8
1,0
13,1
1,8
1,4
2,5
121,7
14,7
13,7
1,1
13,2
2,2
0,2
0,2
10,5
2,0
1,0
0,1
1,2
0,2
0,1
0,2
10,3
1,2
1,2
0,1
1,1
0,2
-33,2
28,1
3,0
-33,5
15,9
5,2
0,6
20,0
Diagram 4.15
Sveriges handel med Ryssland
2001 - 2015
Export
Import (ursprungsland)
70
60
Mdr kr
50
40
30
20
10
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Exporten till Afrika minskade
med 3,5 procent mellan 2014 och 2015. Sammantaget utgjorde exporten till Afrika
2,7 procent av Sveriges totala export, 0,2 procentenheter mindre än 2014.
22
Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika
Miljarder kr och procentuell andel av total export
Värde
2014
2015
Andel (%)
2014
2015
Värdeförändring
(%)
Nordafrika
varav:
Algeriet
Egypten
Marocko
16,6
14,7
1,5
1,2
-11,2
3,9
6,9
3,8
4,0
6,2
2,7
0,3
0,6
0,3
0,3
0,5
0,2
4,1
-11,2
-26,8
Västafrika
varav:
Nigeria
5,5
4,4
0,5
0,4
-21,4
2,6
2,0
0,2
0,2
-23,9
10,5
12,5
0,9
1,1
18,2
0,2
1,3
0,0
0,1
449,8
6,8
7,5
0,6
0,6
10,4
32,7
31,5
2,9
2,7
-3,5
Centr., Östra o.
Södra Afrika
varav:
Etiopien
Sydafrika
Totalt
Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten ökade med 16
miljarder, motsvarande 15 procent. USA är Amerikas största mottagare av svensk
export och tog 2015 emot 7,7 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16
illustrerar Sveriges handel med USA sedan 2001. Mellan 2014 och 2015 ökade Sveriges export till USA med 19 procent. Kanada och Brasilien, de näst största och
tredje största amerikanska exportmarknaderna, tog emot 0,8 respektive 0,6 procent
av svensk export.
Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika
Miljarder kr, andel i % av total export
Nordamerika
varav:
Kanada
USA
Central- och Sydamerika
varav:
Argentina
Brasilien
Chile
Mexiko
Peru
Totalt
Värde
2014
2015
Andel (%)
2014
2015
Värdeförändring
(%)
84,6
100,5
7,5
8,5
18,8
7,8
75,9
9,1
90,6
0,7
6,7
0,8
7,7
17,6
19,4
24,3
24,2
2,2
2,1
-0,3
1,6
9,2
2,7
4,5
1,4
2,1
7,3
2,7
5,8
1,5
0,1
0,8
0,2
0,4
0,1
0,2
0,6
0,2
0,5
0,1
33,0
-20,4
2,0
27,5
7,8
108,9
124,7
9,7
10,6
14,5
23
Diagram 4.16
Sveriges handel med USA
2001 - 2015
Export
Import (ursprungsland)
120
100
Mdr kr
80
60
40
20
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Tabell 4.13 redovisar svensk exportutveckling i Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien från 135 till 146 miljarder, motsvarande 7,6 procent. De största asiatiska mottagarländerna är Kina, Japan, Indien och Saudiarabien. Kina tog emot
svensk export till ett värde av 45 miljarder. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med
Asien sedan 2001.
24
Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien
Miljarder kr. Andel i % av total export
Värde
2014
När- och Mellanöstern
varav:
Förenade Arabemiraten
Irak
Iran
Israel
Oman
Qatar
Saudiarabien
2015
Andel (%)
2014
2015
Värdeförändring
(%)
31,8
31,2
2,8
2,6
-1,7
7,1
6,8
0,6
0,6
-4,7
2,3
2,1
2,4
1,4
2,3
11,2
2,1
2,5
2,4
1,8
1,8
10,5
0,2
0,2
0,2
0,1
0,2
1,0
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,9
-9,2
21,0
1,4
27,0
-21,0
-6,5
Övriga Asien
varav:
Hongkong
Filippinerna
Indien
Indonesien
Japan
Kina
Malaysia
Pakistan
Singapore
Sydkorea
Taiwan
Thailand
Vietnam
103,5
114,3
9,2
9,7
10,4
0,9
4,4
10,4
3,1
14,0
39,9
2,9
2,3
5,9
8,7
3,6
3,9
1,2
1,3
4,7
10,9
2,9
15,2
45,2
2,7
2,0
6,4
9,8
3,8
5,4
1,3
0,1
0,4
0,9
0,3
1,2
3,5
0,3
0,2
0,5
0,8
0,3
0,3
0,1
0,1
0,4
0,9
0,2
1,3
3,8
0,2
0,2
0,5
0,8
0,3
0,5
0,1
40,8
8,4
5,4
-4,4
8,5
13,3
-4,7
-14,0
8,1
12,0
4,8
39,1
13,8
Totalt
135,2
145,5
12,0
12,3
7,6
25
Diagram 4.17
Sveriges handel med Asien
2001 - 2015
Export
Import (ursprungsland)
180
160
140
Mdr kr
120
100
80
60
40
20
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
4.3.2 Svensk import
Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Varuimporten från
Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 13 procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa
minskade med 5,8 procent mellan 2014 och 2015. I denna grupp var Norge den
största leverantören med ett importvärde på 96 miljarder, motsvarande 8,2 procent
av den totala importen. Importen från Norge ökade med 4,4 procent. Från Ryssland
minskade importen med hela 29 procent, medan den ökade från Schweiz och Turkiet med 16 respektive 5,9 procent.
Diagram 4.18
Regional fördelning av svensk import
Andel av total import 1-3 kv 2015
EU(28)
70,5%
Oceanien m fl
0,2%
Asien
10,7%
Amerika
4,2%
26
Övriga Europa
13,4%
Afrika
0,9%
Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge
och Ryssland. Råolja utgjorde 19 procent av det totalaimportvärdet från Norge 2015.
För Ryssland minskade oljans andel från 71 till 65 procent mellan 2014 och 2015.
Tillsammans stod Norge och Ryssland för 70 procent av Sveriges totala råoljeimport. Medan Ryssland stod för 42 procent utgjorde Norges andel 28 procent av råoljeimporten 2015.10
Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU
Miljarder kr. Andel i % av total import
Avsändningsland
*
Övriga Europa
varav
Norge
Ryssland
Schweiz
Turkiet
Ursprungsland*
Värde
2014
2015
Andel
2014
2015
Värdeförändring
(%)
Värde
2014
2015
166,0
156,3
14,9
13,4
-5,8
163,6
152,5
91,6
54,3
8,1
9,8
95,6
38,3
9,4
10,4
8,2
4,9
0,7
0,9
8,2
3,3
0,8
0,9
4,4
-29,5
16,1
5,9
87,2
56,4
7,8
10,0
91,0
39,4
9,1
10,5
Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.
Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Mellan 2014 och 2015 minskade importen från Afrika från 16 till 11 miljarder, motsvarande 32 procent. Nigeria är det
största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 69 procent av importen från Afrika. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer.
Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika
Miljarder kr. Andel i % av total import
Avsändningsland
Värde
2014
2015
Nordafrika
1,1
1,1
0,1
0,1
-2,8
1,3
1,2
Västafrika
varav
Nigeria
11,3
7,0
1,0
0,6
-38,5
11,4
6,5
11,2
6,9
1,0
0,6
-38,5
11,2
6,4
3,6
2,8
0,3
0,2
-22,4
3,7
3,0
2,2
1,6
0,2
0,1
-26,0
2,2
1,6
16,1
10,9
1,5
0,9
-32,3
16,4
10,6
Centr.- Öst- och
Södra Afrika
varav
Sydafrika
*
Totalt
Andel
2014
Ursprungsland*
2015
Värdeförändring
(%)
Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.
Värde
2014
2015
Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad
10
27
Mellan 2014 och 2015 ökade Sveriges import från Amerika med 8,6 procent. Importen från USA ökade med 14 procent. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,7 procent av Sveriges totala importvärde.
Medan importen från Brasilien och Kanada ökade med 22 respektive 15 procent,
minskade den från Chile, Peru och Venezuela med 19, 2,7 respektive 38 procent.
Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika
Miljarder kr. Andel i % av total import
Avsändningsland
Nordamerika
varav
Kanada
USA
Central- och
Sydamerika
varav
Brasilien
Chile
Peru
Venezuela
*
Totalt
Ursprungsland*
Värde
2014
2015
Andel
2014
2015
Värdeförändring
(%)
Värde
2014
2015
30,9
35,2
2,8
3,0
13,7
31,1
35,7
2,8
28,1
3,3
31,9
0,3
2,5
0,3
2,7
15,3
13,6
2,9
28,2
3,8
31,9
14,5
14,2
1,3
1,2
-2,2
15,4
14,9
4,1
1,7
1,1
4,8
5,0
1,4
1,1
2,9
0,4
0,2
0,1
0,4
0,4
0,1
0,1
0,3
22,4
-18,7
-2,7
-38,2
4,2
1,7
1,5
4,8
5,2
1,4
1,1
2,9
45,5
49,4
4,1
4,2
8,6
46,5
50,6
Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.
Mellan 2014 och 2015 ökade importvärdet från Asien med 13 procent. Medan importen från När- och Mellanöstern minskade med 8,2 procent, ökade den från Övriga Asien med 14 procent, från 106 till 120 miljarder. Importen ökade från samtliga
större leverantörsländer i Övriga Asien. Det kan noteras att Hong Kong fungerar
som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta
framkommer vid en jämförelse av importvärdet med Hong Kong som avsändningsland respektive ursprungsland.
28
Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien
Miljarder kr. Andel i % av total import
Avsändningsland
Värde
2014
2015
Andel
2014
2015
Värdeförändring
(%)
Värde
2014
2015
4,8
4,4
0,4
0,4
-8,2
4,6
4,4
1,2
1,3
0,9
1,2
1,3
1,0
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
-1,9
1,3
10,4
1,2
1,3
0,9
1,2
1,4
1,0
Övriga Asien
varav
Bangladesh
Hong Kong
Indien
Indonesien
Japan
Kina
Malaysia
Pakistan
Singapore
Sydkorea
Taiwan
Thailand
Vietnam
105,6
120,0
9,5
10,3
13,7
113,3
129,3
2,7
8,5
5,3
1,1
10,0
50,0
2,9
1,0
1,5
6,1
5,1
3,7
6,5
3,5
9,3
5,9
1,4
10,0
59,0
3,1
1,2
1,5
6,2
5,5
3,9
7,8
0,2
0,8
0,5
0,1
0,9
4,5
0,3
0,1
0,1
0,5
0,5
0,3
0,6
0,3
0,8
0,5
0,1
0,9
5,1
0,3
0,1
0,1
0,5
0,5
0,3
0,7
33,5
9,7
11,9
29,0
0,3
18,0
5,3
12,4
2,2
2,4
8,3
3,3
20,1
2,7
2,5
5,4
1,2
11,7
59,6
3,5
1,0
0,8
6,2
6,0
4,2
6,8
3,6
2,8
6,0
1,5
13,0
69,3
3,5
1,2
1,3
6,6
6,3
4,1
8,0
Totalt
110,4
124,4
9,9
10,7
12,7
117,9
133,7
När- och Mellanöstern
varav
Israel
Qatar
Saudiarabien
*
Ursprungsland*
Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.
29
5.
Tjänstehandel
Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2006 och 2015. Värdet
på tjänsteexporten uppgick 2015 till 605
miljarder och tjänsteimporten till 498 miljarder. 2015 ökade Sveriges export av
tjänster med 15 procent jämfört med
Tabell 5.1 – Sveriges utrikeshandel med
2014. Tjänsteimporten ökade med 9,9
tjänster
procent. Tjänstehandeln resulterade i ett
Flöden (netto), miljarder kr
positivt netto om 107 miljarder, vilket är
Export Import Netto
35 miljarder mer än 2014. Tjänsteexpor321,0
286,6
34,3
2006
ten utgjorde 32 procent av Sveriges totala
export 2015 och tjänsteimporten 30 pro362,5
315,7
46,8
2007
cent av total import.
388,8
348,5
40,3
2008
383,5
343,8
39,8
2009
I samband med att SCB publicerade statistik för betalningsbalansen för helåret
390,8
341,2
49,6
2010
2015 publicerade de även för första
423,4
356,3
67,0
2011
gången statistik över Sveriges tjänstehan438,6
371,1
67,5
2012
del fördelat på de största tjänstehandels475,7
395,3
80,3
2013
partnerna. Tjänsteexporten till EU ökade
524,5
452,7
71,8
2014
2015 med 16 procent och utgjorde 53
procent av Sveriges totala tjänsteexport.
604,6
497,5 107,1
2015
Norge, USA och Storbritannien var de
länder som tog emot störst del av den
svenska tjänsteexporten 2015. Tillsammans tog dessa emot 33 procent av Sveriges
totala tjänsteexport. Tjänsteexporten ökade kraftigt till de flesta av Sveriges största
tjänsteexportmottagare men ökningen på 44 procent till Storbritannien står ut särskilt.
Diagram 5.1
Tjänsteexport efter handelspartner
Andel av total tjänsteexport 2015
USA
10%
Övriga länder
18%
Schweiz
5%
Danmark
6%
Finland
6%
Övriga EU
14%
Nederländerna
4%
Frankrike
5%
Tyskland
8%
Storbritannien
10%
Norge
14%
30
EU:s andel av Sveriges totala tjänsteimport uppgick till 64 procent. De tre länder
från vilka Sverige importerade mest tjänster var USA, Storbritannien och Tyskland
som tillsammans stod för 36 procent av tjänsteimporten. Tjänsteimporten ökade från
dessa tre länder med 19, 14 respektive 8,4 procent.
Diagram 5.2
Tjänsteimport efter handelspartner
Andelar av total tjänsteimport 2015
Övriga länder
13%
USA
14%
Schweiz
2%
Danmark
8%
Övriga EU
23%
Finland
5%
Tyskland
9%
Nederländerna
3% Frankrike
Norge
4%
7%
Storbritannien
12%
31
Tabell 5.2 – Sveriges utrikeshandel med tjänster efter handelspartner
Miljarder kr. Förändring (%)
Export
Import
Förändr
2014
2015
2014
2015
(%)
EU28
Belgien
275 608 320 239
16,2
295 665 320 762
Förändr
(%)
8,5
8 039
6 909
-14,1
7 926
8 710
9,9
Danmark
35 323
38 970
10,3
36 910
39 907
8,1
Finland
34 982
38 812
10,9
28 082
25 173
-10,4
Frankrike
25 640
29 358
14,5
18 254
20 316
11,3
Irland
12 195
14 876
22,0
18 708
19 343
3,4
Italien
7 514
8 882
18,2
9 961
9 825
-1,4
Luxemburg
7 288
8 298
13,9
9 159
9 807
7,1
19 106
21 956
14,9
12 641
14 535
15,0
Polen
4 958
6 167
24,4
9 865
11 937
21,0
Spanien
6 263
6 959
11,1
12 918
14 881
15,2
Storbritannien
40 812
58 865
44,2
53 881
61 542
14,2
Tyskland
41 291
45 872
11,1
40 303
43 691
8,4
Österrike
9 658
9 661
0,0
3 461
3 804
9,9
248 938 284 399
14,2
157 117 176 779
12,5
Nederländerna
Extra-EU
Hong Kong
959
1 351
40,9
7 342
8 570
16,7
Indien
3 517
4 939
40,4
5 717
6 418
12,3
Japan
6 308
5 979
-5,2
2 305
2 641
14,6
Kanada
3 418
2 923
-14,5
5 316
5 450
2,5
Kina
7 389
13 602
84,1
8 483
9 191
8,3
Norge
71 308
81 476
14,3
34 075
33 396
-2,0
Ryssland
6 568
7 097
8,1
1 486
1 164
-21,7
Schweiz
25 985
32 898
26,6
7 819
8 557
9,4
Sydkorea
4 666
6 063
29,9
1 212
1 498
23,6
Thailand
1 791
1 926
7,5
4 122
4 678
13,5
58 888
60 457
2,7
60 487
71 984
19,0
524 547 604 638
15,3
452 781 497 541
9,9
USA
Totalt
Drygt tre fjärdedelar av den totala tjänsteexporten utgjordes av övriga affärstjänster,
tele- data och informationstjänster, resor och transporter. Dessa tjänstenäringar dominerade även importen, och uppgick till 85 procent av den totala tjänsteimporten.
Branschaggregatet övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen
vad gäller såväl export (24 procent) som import (32 procent). Branschen inbegriper
kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel arkitekt, tekniska och vetenskapliga
tjänster samt FoU tjänster. Övriga affärstjänster omfattar även ett aggregat av övriga
tjänster dit alla andra typer av affärstjänster fördelas. Detta aggregat är en betydande post i tjänstestatistiken.
32
Tabell 5.3 – Sveriges utrikeshandel med tjänster efter bransch
Miljarder kr. Förändring (%)
Export
Import
Förändr
Förändr
2014 2015
2014 2015
(%)
(%)
Netto
2014
2015
Tillverkningstj.
1,0
1,5
50,0
3,7
4,1
10,8
-2,6
-2,6
Underhåll och rep.tj av varor
2,8
3,4
21,4
1,8
2,3
27,8
0,9
1,2
77,7
88,1
13,4
55,6
57,0
2,5
22,3
31,0
Transporter
Flygtransporttj.
20,5
23,8
16,1
16,2
15,2
-6,2
4,3
8,8
Järnvägstransporttj.
1,2
1,2
0,0
2,2
2,0
-9,1
-1,0
-0,8
Post och kurir
2,6
3,5
34,6
3,0
3,2
6,7
-0,6
0,3
Sjötransporttj.
26,5
27,5
3,8
26,2
27,1
3,4
0,5
0,4
Vägtransporttj.
1,2
1,2
0,0
2,2
2,0
-9,1
-1,0
-0,8
Övriga transporttj.
1,0
1,0
0,0
0,7
0,6
-14,3
0,2
0,4
Resor
88,2
103,3
17,1
126,9
142,2
12,1
-38,8
-38,9
Byggtj.
5,5
6,2
12,7
16,5
16,2
-1,8
-10,9
-10,0
Försäkringar
6,6
7,7
16,7
1,7
2,1
23,5
4,8
5,7
Finansiella tj.
32,8
39,2
19,5
12,8
16,2
26,6
20,0
23,0
FISIM
13,6
16,5
21,3
3,3
5,6
69,7
10,3
11,0
Finansiella tj. exkl. FISIM
19,2
22,7
18,2
9,4
10,7
13,8
9,7
12,0
Immateriella rättigheter
Tele-, data och informationstj.
Datatj.
Informationstj.
Tele
Övriga affärstj.
Arkitekt-, tekniska och
vetenskapliga tj.
Bokföring och adm. tj.
63,1
74,1
17,4
26,6
35,5
33,5
36,4
38,6
109,8
125,3
14,1
52,2
57,5
10,2
57,5
67,7
93,3
109,8
17,7
35,9
40,9
13,9
57,4
68,7
4,1
2,8
-31,7
2,6
2,6
0,0
1,5
0,1
12,3
12,9
4,9
13,7
13,9
1,5
-1,4
-1,1
131,2
149,4
13,9
150,7
159,6
5,9
-19,6
-10,2
15,3
19,3
26,1
5,5
5,7
3,6
9,9
13,6
4,6
4,2
-8,7
2,2
2,7
22,7
2,3
1,6
16,2
28,3
74,7
46,4
51,3
10,6
-30,3
-22,9
Jordbruk-, gruv-, och miljötj.
1,9
2,0
5,3
0,3
0,5
66,7
1,5
1,4
Juridiska tj.
2,1
2,5
19,0
2,2
2,1
-4,5
0,0
0,4
Management och PR
8,0
8,4
5,0
11,4
14,1
23,7
-3,4
-5,6
Marknadsföringstj.
8,5
10,3
21,2
14,9
13,4
-10,1
-6,3
-3,1
74,5
74,5
0,0
67,6
69,9
3,4
6,8
4,6
Personliga tj., kultur m.m
3,3
3,6
9,1
2,7
3,4
25,9
0,5
0,4
Offentliga tj.
2,6
2,9
11,5
1,3
1,6
23,1
1,3
1,3
524,5
604,6
15,3
452,7
497,5
9,9
71,8
107,1
FOU-tj.
Övriga tj.
Totalt
* FISIM= Finansiell förmedlingstjänst indirekt beräknad
33
Diagram 5.3
Fördelning av svensk tjänsteexport
2015
Immateriella
rättigheter
11,6%
Tele-, data och
informationstj.
20,8%
Övriga affärstj.
24,0%
Personliga tj.,
kultur m.m
0,6%
Finansiella tj.
6,6%
Försäkringar
1,4%
Offentliga tj.
0,5%
Byggtj.
1,1%
Resor
18,1%
Transporter
14,6%
Tillverkningstj.
0,3%
Underhåll och
rep.tj av varor
0,6%
Diagram 5.4
Sveriges export av övriga affärstjänster
2015
Juridiska tj.
1,7%
FOU-tj.
18,9%
Bokföring och
adm. tj.
2,8%
Management
och PR
5,6%
Marknadsförings
tj.
6,9%
Arkitekt-,
tekniska och
vetenskapliga tj.
12,9%
Jordbruk-, gruv-,
och miljötj.
1,3%
Övriga tj.
49,8%
34
Diagram 5.5
Fördelning av svensk tjänsteimport
2015
Byggtj.
3,2%
Resor
29,8%
Försäkringar
0,4%
Transporter
11,9%
Finansiella tj.
3,2%
Underhåll och
rep.tj av varor
0,5%
Immateriella
rättigheter
5,3%
Tillverkningstj.
1,0%
Offentliga tj.
0,3%
Tele-, data och
informationstj.
12,0%
Personliga tj.,
kultur m.m
0,7%
Övriga affärstj.
31,7%
Diagram 5.6
Sveriges import av övriga affärstjänster
2015
Arkitekt-,
tekniska och
vetenskapliga tj.
3,6%
Jordbruk-, gruv-,
och miljötj.
0,3%
Övriga tj.
43,8%
Marknadsförings
tj.
8,4%
Management
och PR
8,8%
Bokföring och
adm. tj.
Juridiska tj.
1,7%
1,3%
FOU-tj.
32,1%
35
Tabell 5.4 – Sveriges tjänsteexport
Miljarder kr
2009 2010 2011
Tillverkningstj.
2012
2013 2014
2015
..
..
..
..
0,7
1,0
1,5
4,3
5,7
3,8
3,6
3,1
2,8
3,4
Transporter
78,0
75,8
75,0
76,4
77,5
77,7
88,1
Resor
61,7
62,5
68,6
71,9
75,2
88,2
103,3
Byggtj.
5,2
5,9
5,9
5,3
5,3
5,5
6,2
Försäkringar
6,4
5,8
5,7
5,5
5,9
6,6
7,7
Finansiella tj.
8,5
7,5
9,9
10,4
28,0
32,8
39,2
Immateriella rättigheter
35,0
41,7
43,1
51,2
50,4
63,1
74,1
Tele-, data och informationstj.
67,2
62,9
82,2
80,9
93,9 109,8
125,3
110,4 116,5 122,8 127,0 129,3 131,2
149,4
Underhåll och rep.tj av varor
Övriga affärstj.
Personliga tj., kultur m.m
2,8
2,7
3,7
3,8
3,6
3,3
3,6
Offentliga tj.
4,1
3,8
2,6
2,9
2,7
2,6
2,9
383,5 390,8 423,4 438,6 475,7 524,5
604,6
Total tjänsteexport
Tabell 5.5 – Sveriges tjänsteimport
Miljarder kr
2009 2010 2011
Tillverkningstj.
2012
2013 2014
2015
..
..
..
..
3,3
3,7
4,1
3,2
3,6
2,1
1,9
1,8
1,8
2,3
Transporter
54,8
57,6
55,3
56,0
55,7
55,6
57,0
Resor
85,6
94,1 100,1 105,8 114,7 126,9
142,2
Byggtj.
9,2
8,2
12,0
13,5
13,7
16,5
16,2
Försäkringar
3,3
2,9
2,4
2,1
2,1
1,7
2,1
Finansiella tj.
3,7
3,3
4,0
3,8
10,9
12,8
16,2
13,8
10,4
12,6
16,8
17,8
26,6
35,5
34,6
32,4
35,2
39,2
42,6
52,2
57,5
131,1 125,0 129,3 128,5 129,2 150,7
159,6
Underhåll och rep.tj av varor
Immateriella rättigheter
Tele-, data och informationstj.
Övriga affärstj.
Personliga tj., kultur m.m
2,6
2,4
2,2
2,2
2,4
2,7
3,4
Offentliga tj.
1,6
1,3
1,3
1,6
1,4
1,3
1,6
343,8 341,2 356,3 371,1 395,3 452,7
497,5
Total tjänsteimport
36
Tabell 5.6 – Sveriges tjänstehandel, netto
Miljarder kr
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
..
..
..
..
-2,5
-2,6
-2,6
1,1
2,1
1,7
1,8
1,3
0,9
1,2
23,0
18,1
19,7
20,4
21,9
22,3
31,0
Resor
-23,8
-31,6
-31,6
-34,0
-39,6
-38,8
-38,9
Byggtj.
-4,0
-2,2
-6,1
-8,2
-8,5
-10,9
-10,0
Försäkringar
3,0
2,9
3,4
3,4
3,9
4,8
5,7
Finansiella tj.
4,9
4,2
5,9
6,5
17,1
20,0
23,0
Immateriella rättigheter
21,3
31,2
30,5
34,4
32,6
36,4
38,6
Tele-, data och informationstj.
32,6
30,5
47,1
41,7
51,4
57,5
67,7
-20,8
-8,6
-6,4
-1,4
0,2
-19,6
-10,2
Personliga tj., kultur m.m
0,3
0,3
1,6
1,5
1,0
0,5
0,4
Offentliga tj.
2,5
2,4
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
39,8
49,6
67,0
67,5
80,3
71,8
107,1
Tillverkningstj.
Underhåll och rep.tj av varor
Transporter
Övriga affärstj.
Totalt
Diagram 5.7
Tjänstehandel, netto
2014
80
Mdr SEK
60
40
20
0
-20
-40
37
2015
6.
Direktinvesteringar
6.1 Direktinvesteringsflöden
Tabell 6.1 och Diagram 6.1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar
mellan 2006 och 2015. Inflöden avser nettot av de investeringar som utländska företag gjort i Sverige. Utflöden avser svenska företags investeringar utomlands. 2015
resulterade svenska direktinvesteringar i utlandet i ett utflöde på 200 miljarder. Utflödet 2014 uppgick till 59 miljarder. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige
uppgick 2015 till 106 miljarder, vilket
kan jämföras med 24 miljarder
Vad är en direktinvestering?
2014.
Tabell 6.1 – In- och utflöden av direktinvesteringar
Flöden (netto), miljarder kr
Inflöde
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
203,1
195,0
243,1
77,3
1,0
83,9
110,7
31,6
24,4
106,1
Utflöde
196,8
262,5
200,1
200,5
146,7
193,9
196,1
195,9
58,8
200,0
Över det senaste decenniet har de
svenska företagens investeringar
utomlands övergått de utländska företagens investeringar i Sverige under alla år förutom 2006 och 2008.
För en relativt liten avancerad ekonomi som Sverige är denna situation inte förvånande utan kan ses
om en indikation på att svenska företag framgångsrikt dragit nytta av
sina konkurrensfördelar vid expansion bortom en förhållandevis liten
hemmamarknad.
En direktinvestering är en form av internationella kapitalflöden som vanligtvis avser kapitaltillskott till företag i andra länder
än där det investerande företaget har sitt
yttersta ägande. För att en direktinvestering ska uppstå ska ett företag, direkt eller
indirekt, äga minst 10 procent av aktiekapitalet eller rösterna i ett företag eller kommersiell fastighet i ett annat land. En direktinvestering syftar till kontroll och görs
ofta genom förvärv av existerande företag
men kan även utgöras av nyetableringar,
fusioner, expansioner eller följdinvesteringar. Utländska direktinvesteringar i Sverige är de investeringar som utländska företag gör i företag belägna i Sverige, där
det investerande företaget skaffar sig en
ägarandel på minst 10 procent och på så
sätt får möjlighet till kontroll och inflytande
över förvaltningen i dessa företag. Detta
kan, till exempel, gälla investeringar i majoritetsägda företag (dotterföretag) eller
förvärv av större minoritetsposter i företag
som investeraren har en väsentlig intressegemenskap med. Svenska direktinvesteringar i utlandet är på motsvarande sätt
de investeringar som svenska företag gör i
företag i andra länder. Kapitalflöden som
inte antas ge upphov till ägarinflytande benämns portföljinvesteringar och berörs
inte i denna rapport.
38
Diagram 6.1
Utländska direktinvesteringar
Flöden, 2006 - 2015
Utflöde
Inflöde
300
250
Mdr SEK
200
150
100
50
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige
Tabell 6.2 visar hur värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige förändrats.
Som tidigare nämnts uppgick nettoinflödet 2015 till 106 miljarder, en ökning med 82
miljarder jämfört med 2014.
Tabell 6.2 – Utländska direktinvesteringar i Sverige efter investeringspost
Flöden (netto), miljarder kr
Eget kapital
Långfristiga lån
Kortfristiga lån
Återinvesterade vinstmedel
Direkta investeringar i Sverige
totalt
2010
2011
2012
2013
2014
2015
-3,5
3,2
-27,8
29,1
30,5
24,5
22,1
6,8
218,5
-78,0
-38,3
8,5
75,3
-84,7
11,3
29,8
-26,2
-40,8
37,8
53,5
82,9
-42,6
-39,6
105,4
1,0
83,9
110,7
31,6
24,4
106,1
Tabell 6.3 visar värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige efter region och
land för 2014 och 2015. Majoriteten investeringarna kommer från andra OECD länder, vilka sammantaget svarade för ett inflöde om 164 miljarder 2015. Negativa flöden (desinvesteringar) förekommer. De tre största positiva inflödena kom från Luxemburg, Tyskland och Kanada, medan de största negativa nettoinflödena skedde i
relation till Nederländerna, Finland, och Cypern. Redovisningen visar även att flödena från ett specifikt land kan variera kraftigt över tid. Till exempel var investeringar
från Nederländerna och Finland positiva 2014 men kraftigt negativa 2015.
39
Tabell 6.3 – Utländska direktinvesteringar i Sverige efter region och land*
Flöden (netto), miljarder kr. Länder sorterade i fallande ordning för 2015
Region
Afrika
Asien
EU28
Europa exkl EU28
Nord- och Centralamerika
Oceanien
Sydamerika
OECD
Världen totalt (exkl. Sverige)
Land*
Luxemburg
Tyskland
Kanada
Storbritannien
Norge
Irland
Danmark
Schweiz
Frankrike
Österrike
Malta
Spanien
Kina
USA
Guernsey
Belgien
Jersey
Cypern
Finland
Nederländerna
2014
2015
Skillnad
(mdr)
..
8,0
43,9
4,8
-22,7
-13,2
..
..
26,4
105,6
15,5
-37,3
..
..
..
18,4
61,7
10,7
-14,6
..
..
26,2
189,9
163,7
24,4
106,1
81,7
-55,7
74,6
-0,1
-5,0
9,0
-10,8
7,1
-2,9
3,9
2,8
1,3
3,1
2,1
-37,8
0,0
-30,4
-1,8
-12,8
10,3
34,0
90,8
42,2
40,1
19,3
17,8
13,8
6,8
5,2
4,0
3,8
2,5
1,5
1,1
-1,4
-1,5
-4,9
-5,9
-12,9
-28,1
-45,1
146,5
-32,3
40,2
24,3
8,8
24,7
-0,3
8,0
0,1
1,1
1,2
-1,6
-1,0
36,4
-1,4
25,4
-4,1
0,0
-38,4
-79,1
* Länder där värdet på nettoinvesteringen är större än 1,0 miljard, alternativt mindre än minus 1,0 miljard för senast
inkluderade period. Länder med värde inom detta intervall (-1<1 miljard) exkluderas
Anm: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen
utelämnats från sammanställningen
6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet
Tabell 6.4 visar hur värdet på utländska direktinvesteringar från Sverige till utlandet
förändrats. 2015 utgjordes det positiva utflödet, som uppgick till 200 miljarder, av
148 miljarder återinvesterade vinstmedel och 33 miljarder eget kapital. Lång- och
kortfristiga lån bidrog till nettoutflödet med 5,7 respektive 13 miljarder.
40
Tabell 6.4 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter investeringspost
Flöden (netto), miljarder kr
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Eget kapital
Långfristiga lån
Kortfristiga lån
Återinvesterade vinstmedel
59,5
-21,9
24,3
84,7
54,2
-33,4
72,5
100,6
103,1
58,9
-34,6
68,7
11,0
74,4
12,4
98,1
-75,3
46,7
-11,8
99,2
32,8
5,7
13,1
148,4
Direktinvesteringar i utlandet
totalt
146,7
193,9
196,1
195,9
58,8
200,0
Tabell 6.5 och Tabell 6.6 visar värdet på svenska direktinvesteringar utomlands efter
region respektive land 2014 och 2015. Koncentrationen till OECD-länder, och särskilt till EU och Övriga Europa var påtaglig medan investeringar i länder utanför
OECD var förhållandevis små. De tre största positiva utflödena gick till USA, Norge
och Danmark, som 2015 tog emot investeringar till ett värde på cirka 31, 30 respektive 23 miljarder. De tre största negativa utflödena relaterade till Storbritannien, Belgien och Spanien. Redovisningen visar att utflöden till ett specifikt land kan skifta
kraftigt över tid. Till exempel ökade direktinvesteringar i USA från ett negativt utflöde
på 30 miljarder 2014 till ett positivt utflöde på 31 miljarder 2015.
Tabell 6.5 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter region
Flöden (netto), miljarder kr
2014
Region
Afrika
Asien
EU28
Europa exkl EU28
Nord- och Centralamerika
Oceanien
Sydamerika
OECD
Världen totalt (exkl. Sverige)
2015
Skillnad
(mdr)
-2,3
7,7
52,9
14,9
-26,0
4,1
7,1
47,6
1,5
22,8
83,3
47,1
34,0
1,0
10,0
152,3
3,8
15,1
30,4
32,2
59,9
-3,1
2,8
104,8
58,8
200,0
141,3
41
Tabell 6.6 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter land*
Flöden (netto), miljarder kr. Sorterade i fallande ordning för 2015
2014
Land*
USA
Norge
Danmark
Finland
Luxemburg
Kina
Tyskland
Schweiz
Estland
Irland
Polen
Brasilien
Ryssland
Japan
Litauen
Lettland
Hong Kong
Bolivia
Nederländerna
Kanada
Malta
Indien
Sydafrika
Guernsey
Ungern
Taiwan
Frankrike
Portugal
Argentina
Italien
Marocko
Israel
Spanien
Belgien
Storbritannien
-30,4
9,2
6,5
16,8
3,1
6,6
7,9
14,8
4,1
-2,3
-5,2
3,7
2,0
-3,0
-1,7
1,3
3,5
0,8
32,0
1,4
1,5
0,9
0,5
-10,6
0,7
-1,8
-2,0
1,7
1,1
14,6
-1,4
-2,1
2,3
-5,0
-23,9
2015
31,0
29,6
23,1
21,0
18,7
12,9
12,9
11,4
5,7
4,7
4,5
4,4
3,9
3,8
3,2
2,9
2,5
2,3
2,2
2,0
1,9
1,7
1,7
1,5
1,3
1,3
1,1
1,0
1,0
-1,2
-1,4
-1,4
-2,6
-8,9
-11,4
Skillnad
(mdr)
61,4
20,4
16,6
4,2
15,6
6,3
5,1
-3,4
1,6
6,9
9,7
0,6
1,9
6,8
4,9
1,6
-0,9
1,4
-29,8
0,6
0,4
0,8
1,2
12,1
0,6
3,1
3,2
-0,6
-0,1
-15,7
0,0
0,7
-4,9
-3,9
12,5
* Länder där värdet på nettoinvesteringen är större än 1,0 miljard, alternativt mindre än minus 1,0 miljard för senast
inkluderade period. Länder med värde inom detta intervall (-1<1 miljard) exkluderas
Anm: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen
utelämnats från sammanställningen
42
6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch
Tabell 6.7 visar inflöden av utländska direktinvesteringar i Sverige och utflöden av
svenska direktinvesteringar i utlandet efter bransch för åren 2014 och 2015. För
flera näringsgrenar är statistiken över direktinvesteringar sekretessbelagd. Bland de
som det finns offentlig statistik för är det värt att nämna Kunskapsintensiv service.
2015 var inflödet i denna bransch positivt och uppgick till 54 miljarder. Även utflödet
var positivt och uppgick till 102 miljarder. 2014 var såväl in- som utflöde av Kunskapsintensiva tjänster negativa.
Tabell 6.7 – Direktinvesteringsflöden efter bransch
Flöden (netto), miljarder kr
Bransch
Inflöde
2014
Utvinning
-1,4
-5,2
Tillverkningsindustri (LMT)
..
Tillverkningsindustri (MHT)
..
Energi
Bygg
Handel och logistik
Inflöde
2015
Utflöde
2014
Utflöde
2015
1,3
-2,7
..
..
27,2
..
62,6
26,1
-18,2
-32,1
..
..
-1,4
-0,8
..
..
20,0
17,0
59,5
33,8
-30,9
53,9
-8,1
101,6
Annan service
-0,7
..
..
..
Ej branschfördelad
15,0
17,2
-27,9
-1,7
Kunskapsintensiv service
Anm: Branschindelning, koder enligt SNI2007: Utvinning (SNI 01-09), Tillverkningsindustri LMT (SNI 10-18, 23, 27,
31-33), Tillverkningsindustri MHT (SNI 24-26, 28-30), Energi (SNI 35-39), Bygg (SNI 41-43), Handel och logistik
(SNI 45-56) Kunskapsintensiv service (58-75, 77-82), Annan service (SNI 85-99). Om uppgifter för enskilda
branscher inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen utelämnats från sammanställningen
6.2 Direktinvesteringstillgångar
Tabell 6.8 och Diagram 6.2 redovisar nettot av direktinvesteringstillgångar vid slutet
(kvartal 4) av åren 2006-2015. Från slutet av 2014 till motsvarande tidpunkt 2015
ökade de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet från 2 897 till 2 920 miljarder, motsvarande 0,8 procent. Samtidigt minskade de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige med 1,4 procent från 2 412 till 2 379 miljarder. Sedan
2006 har värdet på Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet ökat med 62 procent och Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige med 53 procent. Detta kan
ses som en övergripande indikation på att Sveriges ekonomiska integrering med
andra länder ökat påtagligt över tid.
43
Tabell 6.8 – Direktinvesteringstillgångar
Netto, Miljarder kr (vid periodens utgång)
Svenska DItillgångar i utlandet
Vad innebär DI-tillgångar?
Utländska
DI-tillgångar i
Sverige
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
1 800,9
2 126,8
2 522,6
2 515,1
2 512,1
2 612,4
2 531,7
2 712,5
2 897,3
1 559,4
1 885,2
2 177,6
2 363,7
2 329,4
2 404,2
2 429,1
2 480,3
2 412,2
2015
2 919,7
2 379,3
Direktinvesteringstillgångar består av
eget kapital, finansiella fordringar och
skulder inom ett direktinvesteringsförhållande, samt direktägda kommersiella fastigheter. Reala investeringar i
anläggningar eller maskiner ingår inte.
Förändringar i värdet på direktinvesteringstillgångar, såväl svenskägda i utlandet som utlandsägda i Sverige utgörs ofta genom företagsförvärv, nyetableringar, koncernmässiga omstruktureringar och återinvesterade vinster.
Värdet kan även påverkas av växelkursförändringar och andra faktorer. I
förhållandevis små ekonomier som
Sverige kan stora enskilda affärer ha
en betydande inverkan på den totala
värdeutvecklingen.
Diagram 6.2
Direktinvesteringstillgångar
2006 - 2015
3500
Svenska DI-tillgångar i utlandet
Utländska DI-tillgångar i Sverige
3000
Mdr SEK
2500
2000
1500
1000
500
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige
Tabell 6.9 redovisar utvecklingen för direktinvesteringstillgångarna i Sverige från de
största investeringsländerna för åren 2010-2014. De senaste åren har de länder
med störst direktinvesteringstillgångar i Sverige varit Nederländerna, Luxemburg
44
och Storbritannien. Tillsammans svarade de för nästan hälften av de totala tillgångarna. Sammantaget svarade EU för 78 och OECD för 94 procent.
Tabell 6.9 – Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade
Miljarder kr
2010
2011
2012
2013
2014
Nederländerna
391
Luxemburg
Storbritannien
446
486
451
479
309
360
384
402
354
299
3007
301
281
305
Finland
213
242
246
245
244
Danmark
167
173
165
170
189
USA
146
156
208
220
161
Tyskland
137
125
119
146
159
Norge
145
129
156
135
135
Schweiz
56
60
55
78
70
Cypern
22
41
42
44
51
Frankrike
73
71
44
33
31
Kanada
31
41
25
69
22
Spanien
5
8
14
11
22
Belgien
182
114
40
58
21
Japan
18
16
11
27
20
Österrike
14
16
15
13
18
3
5
7
15
18
Caymanöarna
Bermuda
..
7
..
-3
11
Jersey
14
17
..
9
9
Irland
25
23
34
17
7
Italien
6
6
11
8
6
Guernsey
14
..
..
-4
3
Polen
-5
..
..
-44
-37
Totalt
2 321
2 396
2 417
2 442
2 367
OECD
2 218
2 278
2 297
2 340
2 225
EU
1 859
1 908
1 861
1 835
1 855
527
543
568
551
569
34
46
45
55
51
Norden
Asien
Anm: .. Redovisas ej, osäker skattning
Källa: Egna beräkningar baseradepå statistik från SCB, Direktinvesteringar – Tillgångar och avkastning – 2014 (december 2015)
För att få en uppfattning om den relativa storleken på de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige redovisas i Tabell 6.10 en sammanställning över de 33
länder med utländska direktinvesteringstillgångar på minst 1 000 miljarder år 2014.
Flera länder med små ekonomier och mycket stora utlandsägda tillgångar, som t ex
Caymanöarna, Malta, Hong Kong och Singapore hade sådana tillgångar som var
betydligt större än deras BNP. Dessa ekonomier karakteriseras i vissa sammanhang
som offshore financial centres. Även i Luxemburg och Irland var värdet på dessa tillgångar större än BNP. Med en andel på 259 procent var Luxemburg var det EUland där utlandsägda direktinvesteringar motsvarade störst andel av BNP. I absoluta
45
tal var värdet på tillgångarna störst i USA, 37 112 miljarder, motsvarande 31 procent
av BNP. För Sverige uppgick värdet på tillgångarna till 56 procent av BNP, vilket gav
en elfteplats bland ekonomier med störst utländskt ägande i förhållande till BNP.
Tabell 6.10 – Utlandsägda direktinvesteringstillgångar per land
Miljarder kr*. Andel i % av BNP
Rank
Land
2014
Andel av BNP
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
Caymanöarna
Malta
Hongkong
Singapore
Luxemburg
Irland
Belgien
Schweiz
Chile
Nederländerna
Sverige
Storbritannien
Spanien
Thailand
Polen
Österrike
Australien
Norge
Kanada
Brasilien
USA
Indonesien
Saudiarabien
Mexiko
Frankrike
Turkiet
Ryssland
Tyskland
Italien
Sydkorea
Indien
Kina
Japan
1 283,5
1 182,4
10 632,0
6 258,8
1 106,6
2 532,5
3 605,7
4 677,5
1 424,7
4 558,1
2 202,8
11 407,2
4 952,1
1 367,3
1 681,8
1 240,5
3 873,2
1 273,4
4 330,8
5 177,7
37 111,8
1 736,1
1 481,1
2 318,5
5 001,9
1 156,9
2 596,8
5 100,5
2 563,8
1 248,8
1 731,0
7 445,1
1 170,4
5 240,5
1 645,8
536,8
302,9
258,5
150,0
98,5
95,2
80,4
76,8
56,4
56,4
51,4
49,1
44,8
41,5
38,3
37,1
35,3
34,3
30,9
29,8
28,5
26,4
25,6
21,1
20,3
19,3
17,3
12,9
12,4
10,8
3,7
Anm. Tillgångar i SEK. Tabellen inkluderar länder med utlandsägda direktinvesteringstillgångar som minst uppgår
till 1 000 miljarder. Genomsnittlig växelkurs för 2014: 1 USD=6,86 SEK. Fallande sortering efter andel av BNP
Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från UNCTAD
6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet
Tabell 6.11 visar svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet efter land för åren
2010-2014. 2014 fanns 13 procent av tillgångarna i USA, 10 procent i Finland och
46
Tabell 6.11 – Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet, landfördelade
Miljarder kr
2010
2011
2012
2013
2014
USA
Finland
Nederländerna
Luxemburg
Danmark
Norge
Storbritannien
Tyskland
Belgien
Kina
Schweiz
Ryssland
Polen
Frankrike
Brasilien
Estland
Italien
Spanien
Österrike
Litauen
Lettland
Kanada
Japan
Irland
Australien
Indien
Sydkorea
Portugal
Tjeckien
Mexiko
Ungern
Malaysia
Sydafrika
Turkiet
Totalt
379
286
237
65
173
177
185
172
139
36
46
48
29
42
29
32
33
36
..
13
9
17
26
14
21
12
24
7
10
11
4
7
7
..
2 461
379
292
226
112
185
180
176
166
137
50
50
64
40
51
30
33
34
38
-1
20
21
19
30
19
20
13
15
5
10
9
5
7
6
12
2 562
377
249
210
116
168
186
158
166
139
50
47
50
52
48
29
34
31
32
12
22
19
20
28
20
14
13
14
5
11
10
5
6
7
15
2 487
351
267
275
175
178
173
177
142
146
46
59
48
69
42
36
36
32
20
23
23
22
20
23
19
12
11
16
6
11
13
8
6
6
3
2 625
377
291
258
214
186
186
163
154
152
71
62
58
47
43
42
41
40
32
31
27
23
23
19
19
19
15
13
13
11
10
7
7
6
4
2 824
OECD
EU
Norden
Asien
2 195
1 529
637
129
2 260
1 592
657
144
2 190
1 516
602
143
2 315
1 704
619
133
2 438
1 788
664
163
Anm: .. Redovisas ej, osäker skattning
Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från SCB, Direktinvesteringar – Tillgångar och avkastning – 2014 (december 2015)
47
9 procent i Nederländerna. 63 procent av tillgångar var lokaliserade inom EU och 86
procent i OECD. Tillgångarna i asiatiska länder uppgick till knappt 6 procent.
En indikation på den relativa storleken på de svenska direktinvesteringstillgångarna i
utlandet ges i Tabell 6.12, som är en sammanställning av länder vars direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick till minst 1 000 miljarder år 2014. Totalt 26 länder
som uppfyllde detta kriterium. Med en andel på 506 procent av BNP var Hongkong
det land vars direktinvesteringstillgångar i utlandet motsvarade störst andel av BNP.
Även Irland, Luxemburg, Singapore, Schweiz och Nederländerna hade tillgångar utomlands vars värde var större än BNP. Sveriges tillgångar i utlandet uppgick till 67
procent av BNP, vilket gav Sverige en åttondeplats. I absoluta tal hade USA de i
särklass största tillgångarna i utlandet, 43 346 miljarder, motsvarande 36 procent av
BNP.
Tabell 6.12 – Direktinvesteringstillgångar i utlandet för respektive land
Miljarder kr*, Andel i % av BNP
Rank
Land
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
Hongkong
Irland
Luxemburg
Singapore
Schweiz
Nederländerna
Belgien
Sverige
Finland
Storbritannien
Danmark
Österrike
Taiwan
Spanien
Frankrike
Norge
Tyskland
Kanada
USA
Australien
Japan
Italien
Ryssland
Sydkorea
Brasilien
Kina
2014
Andel av BNP
10 015,2
4 308,3
1 028,3
3 954,1
7 756,0
6 758,9
3 088,2
2 603,6
1 128,8
10 867,2
1 255,5
1 531,5
1 775,6
4 623,6
8 774,6
1 467,7
10 861,3
4 901,8
43 345,9
3 042,5
8 184,9
3 762,1
2 962,6
1 773,7
2 170,1
5 005,0
505,7
255,3
240,2
191,4
157,8
113,9
84,4
66,6
61,0
53,7
53,4
51,2
48,9
48,0
44,9
42,8
41,1
40,0
36,1
30,1
26,0
25,4
23,2
18,3
14,4
7,2
Anm. Tillgångar i SEK. Tabellen inkluderar länder direktinvesteringstillgångar om minst 1 000 miljarder SEK. Genomsnittlig växelkurs för 2014: 1USD=6,86 SEK. Fallande sortering efter andel av BNP
Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från UNCTAD
48
Bilaga 1
Utrikeshandel, export och import av varor
januari-december 2015, i löpande priser
HA 22 SM 1601
Statistiska centralbyrån
Tabell 1-7
SCB:s publikation kan även hämtas i sin helhet från http://www.scb.se/Statistik/HA/HA0201/2015M12C/HA0201_2015M12C_SM_HA22SM1601.pdf
3
SCB
HA 22 SM 1601
Innehåll
Tabeller
4
Teckenförklaring
1. Export för viktiga varuområden (miljoner kronor)
2. Import för viktiga varuområden (miljoner kronor)
3. Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor)
4. Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor)
5. Export till de 30 största exportmarknaderna (miljoner kronor)
6. Import från de 30 största avsändningsländerna (miljoner kronor)
7. Export och import fördelade på länder (miljoner kronor)
4
4
5
6
8
10
11
12
Fakta om statistiken
17
Detta omfattar statistiken
Definitioner och förklaringar
17
17
Så görs statistiken
18
Statistikens tillförlitlighet
18
Bra att veta
Annan statistik
19
20
In English
21
Summary
21
List of tables
22
List of terms
22
4
SCB
HA 22 SM 1601
Tabeller
Teckenförklaring
Explanation of symbols
0
0,0
.
Mindre än 0,5
Mindre än 0,05
Uppgift kan inte beräknas
Less than 0.5
Less than 0.05
Not applicable
1. Export för viktiga varuområden (miljoner kronor)
1. Exports by important SITC commodity groups (SEK million)
Varuområden enligt SITC
Värde
jan-dec 2015
Totalt
Värde
Andel i % Förändr. %
jan-dec 2014 jan-dec 2015 2015/2014
1 181 242
1 126 965
100,0
5
Skogsvaror
Trävaror
Pappersmassa
Papper
127 819
26 486
20 643
74 774
124 007
25 959
18 701
73 327
10,8
2,2
1,7
6,3
3
2
10
2
Mineralvaror
Järnmalm
Järn och stål
Övriga metaller
111 461
13 218
50 925
22 978
114 374
19 142
49 994
22 072
9,4
1,1
4,3
1,9
-3
-31
2
4
Kemivaror
Grundämnen, föreningar
Läkemedel
Plaster
162 134
17 341
71 226
30 013
144 682
16 267
59 205
29 034
13,7
1,5
6,0
2,5
12
7
20
3
77 738
68 931
98 603
87 360
6,6
5,8
-21
-21
Verkstadsvaror
Metallarbeten
Maskiner
Elektronik, telekom
Vägfordon
Personbilar
Last- och dragbilar
Delar, tillbehör
Övriga transportmedel
Instrument, optiska varor
537 341
34 364
186 621
139 129
138 109
53 063
24 798
49 486
8 658
30 459
493 574
33 425
176 632
133 279
114 836
33 730
24 531
47 048
7 852
27 550
45,5
2,9
15,8
11,8
11,7
4,5
2,1
4,2
0,7
2,6
9
3
6
4
20
57
1
5
10
11
Övriga varor
Livsmedel
Tekovaror, skor
Möbler
164 749
73 940
27 810
16 793
151 725
68 381
25 087
15 809
13,9
6,3
2,4
1,4
9
8
11
6
Energivaror
Oljeprodukter
5
SCB
HA 22 SM 1601
2. Import för viktiga varuområden (miljoner kronor)
2. Imports by important SITC commodity groups (SEK million)
Varuområden enligt SITC
Värde
Värde
Andel i % Förändr. %
jan-dec 2015 jan-dec 2014 jan-dec 2015 2015/2014
Totalt
1 163 859
1 110 965
100,0
5
Skogsvaror
32 133
31 452
2,8
2
Mineralvaror
Järn och stål
Övriga metaller
Malmer, skrot
81 947
34 026
17 179
13 189
78 859
34 044
16 550
12 360
7,0
2,9
1,5
1,1
4
0
4
7
Kemivaror
Grundämnen, föreningar
Läkemedel
Plaster
Gummi, gummivaror
152 159
35 713
33 399
31 625
15 002
145 045
37 043
30 749
29 453
13 953
13,1
3,1
2,9
2,7
1,3
5
-4
9
7
8
Energivaror
Råolja
Oljeprodukter
113 825
60 843
42 733
150 681
83 324
52 724
9,8
5,2
3,7
-24
-27
-19
Verkstadsvaror
Metallarbeten
Maskiner
Elektronik, telekom
Vägfordon
Personbilar
Delar, tillbehör
Övriga transportmedel
Instrument, optiska varor
521 599
35 519
126 479
187 601
132 436
64 468
46 670
10 616
28 950
464 240
32 607
114 155
169 914
111 924
54 709
37 349
9 620
26 020
44,8
3,1
10,9
16,1
11,4
5,5
4,0
0,9
2,5
12
9
11
10
18
18
25
10
11
Övriga varor
Livsmedel
Tekovaror, skor
Möbler
262 195
126 492
58 773
18 196
240 687
117 951
53 608
16 275
22,5
10,9
5,0
1,6
9
7
10
12
6
SCB
HA 22 SM 1601
3. Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor)
3. Exports by SITC sections and divisions (SEK million)
SITC
kod
Varugrupp enligt SITC
Totalt
Värde
Värde Förändr. %
jan-dec 2015 jan-dec 2014 2015/2014
1 181 242
1 126 965
5
62 957
165
1 928
3 538
30 837
8 444
2 937
1 397
4 109
1 539
8 062
58 529
235
1 856
4 299
26 483
7 612
2 746
1 481
4 104
1 638
8 075
8
-30
4
-18
16
11
7
-6
0
-6
0
9 019
7 233
1 785
8 046
6 397
1 649
12
13
8
0
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
Livsmedel och levande djur
Levande djur
Kött och köttvaror
Mjölk, mejeriprodukter och ägg
Fisk, kräftdjur och blötdjur
Spannmål och varor därav
Frukt och köksväxter
Socker och honung
Kaffe, te, kakao samt kryddor
Djurfoder, ej omalen spannmål
Diverse livsmedel
1
11
12
Drycker och tobak
Drycker
Tobak och tobaksvaror
2
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Råvaror,icke ätbara, ej bränslen
Hudar och skinn, oberedda
Oljefrön, oljehaltiga nötter
Naturgummi, syntetgummi
Trävaror och kork
Pappersmassa och -avfall
Textilfibrer samt avfall därav
Naturliga gödselmedel
Malm och skrot av metaller
Andra anim. och veg. råmaterial
73 357
579
239
84
26 486
20 643
184
1 297
23 300
544
77 098
655
143
100
25 959
18 701
164
859
29 996
520
-5
-12
67
-16
2
10
12
51
-22
5
3
32
33
34
35
Mineraliska bränslen, elström
Sten- och brunkol, torv och koks
Mineraloljor
Petroleumgaser, kolgas mm
Elektrisk ström
77 738
283
68 931
1 918
6 607
98 603
169
87 366
2 674
8 394
-21
67
-21
-28
-21
4
Anim. och veget. oljor och fetter
Animaliska oljor och fetter
Vegetabiliska oljor och fetter
Beredda oljor och fetter, vaxer
1 726
266
785
675
1 663
302
821
540
4
-12
-4
25
153 360
12 911
4 430
7 923
71 226
8 082
1 253
21 387
8 627
17 521
136 313
12 384
3 883
8 003
59 205
6 799
1 036
20 956
8 078
15 969
13
4
14
-1
20
19
21
2
7
10
212 953
207 021
3
667
576
16
8 690
5 917
74 774
7 131
7 507
8 269
6 019
73 327
6 568
6 770
5
-2
2
9
11
50 925
22 978
34 364
49 994
22 072
33 425
2
4
3
41
42
43
5
51
52
53
54
55
56
57
58
59
6
61
62
63
64
65
66
67
68
69
Produkter av kemiska industrier
Organiska kemiska föreningar
Kemiska grundämnen
Färgämnen och garvämnen
Medic. och farmac. produkter
Flyktiga oljor och luktämnen
Gödselmedel, tillverkade
Plast i obearbetad form
Plast i bearbetad form
Diverse kemiska produkter
Bearb. varor grupp. efter
material
Läder, lädervaror, beredda pälsskinn
Gummivaror
Varor av trä och kork utom möbler
Papper, papp och varor därav
Garn, vävnader mm, utom kläder
Varor av miner. ämnen utom
metaller
Järn och stål
Metaller utom järn och stål
Arbeten av metall
7
SCB
HA 22 SM 1601
3. forts.
SITC
kod
Varugrupp enligt SITC
7
71
72
73
74
75
76
Maskiner och transportmedel
Kraftalstrande maskiner
Maskiner för särskilda industrier
Metallbearbetningsmaskiner
Andra icke elektriska maskiner
Kontorsmaskiner och datorer
Apparater för telefoni, radio och
TV
Andra elektriska maskiner
Fordon för vägar
Andra transportmedel
472 517
51 124
46 937
8 373
80 187
16 399
65 377
432 599
46 381
46 300
7 889
76 062
17 220
60 532
9
10
1
6
5
-5
8
57 352
138 109
8 658
55 528
114 836
7 852
3
20
10
Diverse färdiga varor
Monterade byggnader, inst.
material
Möbler, madrasser, kuddar mm
Reseffekter och handväskor
Kläder
Skor
Instrument för kontroll mm
Fotografiska och optiska varor
Andra färdiga varor
111 306
6 478
101 586
5 874
10
10
16 793
1 156
16 340
2 516
26 791
3 668
37 563
15 809
1 095
14 733
2 114
24 864
2 687
34 410
6
6
11
19
8
37
9
6 310
855
5 508
823
15
4
2
5 453
2
4 683
0
16
77
78
79
8
81
82
83
84
85
87
88
89
9
93
96
97
Övriga varor
Ej klassificerade varor (t ex driftsförnödenheter)
Mynt (utom guldmynt)
Icke-monetärt guld
Värde
Värde Förändr. %
jan-dec 2015 jan-dec 2014 2015/2014
8
SCB
HA 22 SM 1601
4. Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor)
4. Imports by SITC sections and divisions (SEK million)
SITC
kod
Varugrupp enligt SITC
Totalt
Värde
Värde Förändr. %
jan-dec 2015 jan-dec 2014 2015/2014
1 163 859
1 110 965
5
108 696
259
11 943
8 668
36 869
6 368
21 917
2 555
9 017
3 746
7 353
100 509
166
11 558
9 233
32 502
6 049
19 116
2 535
8 219
3 763
7 368
8
56
3
-6
13
5
15
1
10
0
0
0
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
Livsmedel och levande djur
Levande djur
Kött och köttvaror
Mjölk, mejeriprodukter och ägg
Fisk, kräftdjur och blötdjur
Spannmål och varor därav
Frukt och köksväxter
Socker och honung
Kaffe, te, kakao samt kryddor
Djurfoder, ej omalen spannmål
Diverse livsmedel
1
11
12
Drycker och tobak
Drycker
Tobak och tobaksvaror
11 842
10 486
1 356
11 395
9 827
1 568
4
7
-14
2
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Råvaror,icke ätbara, ej bränslen
Hudar och skinn, oberedda
Oljefrön, oljehaltiga nötter
Naturgummi, syntetgummi
Trävaror och kork
Pappersmassa och -avfall
Textilfibrer samt avfall därav
Naturliga gödselmedel
Malm och skrot av metaller
Andra anim. och veg. råmaterial
32 392
379
1 086
916
6 250
2 787
474
3 045
13 189
4 266
31 710
291
941
1 111
7 085
2 579
455
2 855
12 360
4 032
2
30
15
-18
-12
8
4
7
7
6
3
32
33
34
35
Mineraliska bränslen, elström
Sten- och brunkol, torv och koks
Mineraloljor
Petroleumgaser, kolgas mm
Elektrisk ström
113 825
2 893
103 576
4 913
2 442
150 681
2 916
136 048
7 312
4 405
-24
-1
-24
-33
-45
4
Anim. och veget. oljor och fetter
Animaliska oljor och fetter
Vegetabiliska oljor och fetter
Beredda oljor och fetter, vaxer
4 868
261
4 268
338
5 106
182
4 609
315
-5
43
-7
7
137 157
21 893
13 821
6 659
33 399
11 083
2 517
20 515
11 109
16 161
131 093
25 344
11 699
6 010
30 749
10 392
2 771
19 160
10 292
14 676
5
-14
18
11
9
7
-9
7
8
10
150 490
142 104
6
817
760
8
14 086
8 478
14 619
11 737
14 030
12 842
7 871
13 916
10 910
12 604
10
8
5
8
11
34 026
17 179
35 519
34 044
16 550
32 607
0
4
9
41
42
43
5
51
52
53
54
55
56
57
58
59
6
61
62
63
64
65
66
67
68
69
Produkter av kemiska industrier
Organiska kemiska föreningar
Kemiska grundämnen
Färgämnen och garvämnen
Medic. och farmac. produkter
Flyktiga oljor och luktämnen
Gödselmedel, tillverkade
Plast i obearbetad form
Plast i bearbetad form
Diverse kemiska produkter
Bearb. varor grupp. efter
material
Läder, lädervaror, beredda pälsskinn
Gummivaror
Varor av trä och kork utom möbler
Papper, papp och varor därav
Garn, vävnader mm, utom kläder
Varor av miner. ämnen utom
metaller
Järn och stål
Metaller utom järn och stål
Arbeten av metall
9
SCB
HA 22 SM 1601
4. forts
SITC
kod
Varugrupp enligt SITC
7
71
72
73
74
75
76
Maskiner och transportmedel
Kraftalstrande maskiner
Maskiner för särskilda industrier
Metallbearbetningsmaskiner
Andra icke elektriska maskiner
Kontorsmaskiner och datorer
Apparater för telefoni, radio och
TV
Andra elektriska maskiner
Fordon för vägar
Andra transportmedel
457 130
28 201
28 072
4 808
65 397
36 498
76 257
405 613
27 064
25 472
4 119
57 499
38 769
66 763
13
4
10
17
14
-6
14
74 845
132 436
10 616
64 382
111 924
9 620
16
18
10
Diverse färdiga varor
Monterade byggnader, inst.
material
Möbler, madrasser, kuddar mm
Reseffekter och handväskor
Kläder
Skor
Instrument för kontroll mm
Fotografiska och optiska varor
Andra färdiga varor
146 312
9 063
132 012
7 455
11
22
18 196
2 868
35 817
7 534
23 143
5 807
43 883
16 275
2 596
32 642
6 699
20 968
5 052
40 325
12
10
10
12
10
15
9
1 147
665
741
289
55
130
3
479
6
446
-50
77
78
79
8
81
82
83
84
85
87
88
89
9
93
96
97
Övriga varor
Ej klassificerade varor (t ex driftsförnödenheter)
Mynt (utom guldmynt)
Icke-monetärt guld
Värde
Värde Förändr. %
jan-dec 2015 jan-dec 2014 2015/2014
7
10
SCB
HA 22 SM 1601
5. Export till de 30 största exportmarknaderna (miljoner kronor)
5. Exports to the 30 largest countries of destination (SEK million)
Position Land
2015
2014
1
2
3
4
5
1
2
6
3
5
Norge
Tyskland
USA
Storbritannien
Danmark
6
7
8
9
10
4
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Andel % Förändr. %
Värde jan-dec
2015
2014
1 181 242
1 126 965
100,0
5
121 726
121 141
90 559
84 810
80 739
118 197
113 029
75 876
80 686
77 601
10,3
10,3
7,7
7,2
6,8
3
7
19
5
4
Finland
Nederländerna
Belgien
Frankrike
Kina
78 807
60 860
52 085
49 014
45 177
78 795
56 728
51 927
49 672
39 858
6,7
5,2
4,4
4,1
3,8
0
7
0
-1
13
11
12
14
15
13
Polen
Italien
Spanien
Japan
Ryssland
36 332
30 925
23 037
15 225
14 691
33 059
27 181
20 667
14 031
22 078
3,1
2,6
2,0
1,3
1,2
10
14
11
9
-33
16
17
18
19
20
17
16
19
20
18
Schweiz
Turkiet
Australien
Indien
Saudiarabien
13 702
13 169
11 948
10 940
10 504
11 818
13 095
11 098
10 378
11 229
1,2
1,1
1,0
0,9
0,9
16
1
8
5
-6
21
22
23
24
25
21
23
26
25
24
Österrike
Sydkorea
Kanada
Tjeckien
Estland
10 409
9 798
9 137
8 956
8 931
9 592
8 745
7 766
8 221
8 331
0,9
0,8
0,8
0,8
0,8
9
12
18
9
7
26
27
28
29
30
29
30
22
27
32
Sydafrika
Litauen
Brasilien
För. Arabemiraten
Singapore
7 547
7 380
7 286
6 800
6 360
6 838
6 601
9 157
7 132
5 883
0,6
0,6
0,6
0,6
0,5
10
12
-20
-5
8
TOTALT
2015 2015/2014
11
SCB
HA 22 SM 1601
6. Import från de 30 största avsändningsländerna (miljoner kronor)
6. Imports from the 30 largest countries of consignment (SEK million)
Position Land
2015 2014
TOTALT
Andel % Förändr. %
Värde jan-dec
2015
2014
2015 2015/2014
1 163 859
1 110 965
100,0
5
209 197
96 538
95 633
89 586
64 254
193 839
87 650
91 597
82 069
68 810
18,0
8,3
8,2
7,7
5,5
8
10
4
9
-7
1
2
3
4
5
1
3
2
4
5
Tyskland
Nederländerna
Norge
Danmark
Storbritannien
6
7
8
9
10
8
6
10
9
11
Kina
Finland
Belgien
Frankrike
Polen
58 956
53 725
50 676
50 606
40 340
49 956
56 093
43 927
49 510
35 976
5,1
4,6
4,4
4,3
3,5
18
-4
15
2
12
11
12
13
14
15
7
12
13
14
16
Ryssland
Italien
USA
Estland
Tjeckien
38 334
37 641
31 910
18 280
17 085
54 345
33 580
28 097
18 389
14 447
3,3
3,2
2,7
1,6
1,5
-29
12
14
-1
18
16
17
18
19
20
17
15
18
21
20
Irland
Spanien
Österrike
Turkiet
Japan
16 597
15 706
14 051
10 409
9 999
14 201
15 160
13 734
9 831
9 966
1,4
1,3
1,2
0,9
0,9
17
4
2
6
0
21
22
23
24
25
23
22
26
25
27
Schweiz
Hongkong
Ungern
Slovakien
Vietnam
9 427
9 309
8 993
8 112
7 753
8 119
8 485
6 807
7 514
6 458
0,8
0,8
0,8
0,7
0,7
16
10
32
8
20
26
27
28
29
30
24
19
28
30
29
Litauen
Nigeria
Sydkorea
Indien
Lettland
7 748
6 860
6 220
5 906
5 626
7 887
11 150
6 074
5 277
5 576
0,7
0,6
0,5
0,5
0,5
-2
-38
2
12
1
12
SCB
HA 22 SM 1601
7. Export och import fördelade på länder (miljoner kronor)
7. Exports and imports by countries (SEK million)
Världsdel
Land
Totalt
Export
Import
Värde jan-dec
2015
2014
Andel Förändr. %
%
2015 2015/2014
Värde jan-dec
2015
Andel Förändr.
%%
2014 2015 2015/2014
1 181 242
1 126 965
100,0
5
1 163 859
1 110 965
100,0
5
Europa
862 954
832 341
73,1
4
976 549
936 471
83,9
4
EU-länder
691 124
658 730
58,5
5
820 264
770 495
70,5
6
Belgien
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
52 085
1 111
219
80 739
8 931
78 807
51 927
938
385
77 601
8 331
78 795
4,4
0,1
0,0
6,8
0,8
6,7
0
18
-43
4
7
0
50 676
1 302
242
89 586
18 280
53 725
43 927
937
238
82 069
18 389
56 093
4,4
0,1
0,0
7,7
1,6
4,6
15
39
2
9
-1
-4
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Kroatien
Lettland
49 014
2 693
6 132
30 925
741
3 597
49 672
2 135
6 541
27 181
631
3 308
4,1
0,2
0,5
2,6
0,1
0,3
-1
26
-6
14
17
9
50 606
1 174
16 597
37 641
401
5 626
49 510
1 276
14 201
33 580
464
5 576
4,3
0,1
1,4
3,2
0,0
0,5
2
-8
17
12
-14
1
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Polen
7 380
856
852
60 860
36 332
6 601
755
959
56 728
33 059
0,6
0,1
0,1
5,2
3,1
12
13
-11
7
10
7 748
2 613
561
96 538
40 340
7 887
2 637
178
87 650
35 976
0,7
0,2
0,0
8,3
3,5
-2
-1
215
10
12
Portugal
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
6 122
2 796
2 693
1 098
23 037
84 810
5 480
2 540
2 267
962
20 667
80 686
0,5
0,2
0,2
0,1
2,0
7,2
12
10
19
14
11
5
3 594
3 812
8 112
1 803
15 706
64 254
3 485
4 227
7 514
1 694
15 160
68 810
0,3
0,3
0,7
0,2
1,3
5,5
3
-10
8
6
4
-7
Tjeckien
Tyskland
Ungern
Österrike
Ospecificerade länder
inom EU
8 956
121 141
5 461
10 409
8 221
113 029
5 177
9 592
0,8
10,3
0,5
0,9
9
7
5
9
17 085
209 197
8 993
14 051
14 447
193 839
6 807
13 734
1,5
18,0
0,8
1,2
18
8
32
2
3 327
4 561
0,3
-27
191
0,0
-100
Övriga Europa
171 830
173 611
14,5
-1
156 286
165 976
13,4
-6
67
10
288
256
69
7
249
284
0,0
0,0
0,0
0,0
-3
43
16
-10
8
7
362
22
348
106
0,0
0,0
0,0
0,0
14
0
4
-79
1 430
2 458
17
22
2 140
1 920
18
23
0,1
0,2
0,0
0,0
-33
28
-6
-4
2
293
12
71
1
169
10
67
0,0
0,0
0,0
0,0
100
73
20
6
111
79
61
121 726
14 691
27
133
69
34
118 197
22 078
20
0,0
0,0
0,0
10,3
1,2
0,0
-17
14
79
3
-33
35
109
29
22
95 633
38 334
8
102
34
10
91 597
54 345
3
0,0
0,0
0,0
8,2
3,3
0,0
7
-15
120
4
-29
167
13 702
1 076
13 169
2 163
1
11 818
1 023
13 095
1 802
1
1,2
0,1
1,1
0,2
0,0
16
5
1
20
0
9 427
557
10 409
558
8 119
434
9 831
425
0,8
0,0
0,9
0,0
0,0
16
28
6
31
0
476
631
0,0
-25
430
371
0,0
16
Albanien
Andorra
Bosnien och Hercegovina
Färöarna
Gibraltar
Island
Kosovo
Liechtenstein
Makedonien, F.d.
Jugoslaviska republiken
Moldavien
Montenegro
Norge
Ryssland
San Marino
Schweiz
Serbien
Turkiet
Ukraina
Vatikanstaten
Vitryssland
13
SCB
HA 22 SM 1601
7. forts
Världsdel
Land
Export
Import
Värde jan-dec
Andel % Förändr. %
Värde jan-dec
Andel % Förändr. %
2015
2014
2015
2015/2014
2015
2014
2015
2015/2014
Afrika
31 547
32 679
2,7
-3
10 918
16 131
0,9
-32
Nordafrika
14 731
16 593
1,2
-11
1 118
1 149
0,1
-3
Algeriet
Ceuta (Spanien)
Egypten
Libyen
Marocko
Melilla (Spanien)
Sudan
Tunisien
Västsahara
4 026
182
6 153
185
2 745
3 868
176
6 925
682
3 750
273
234
1
307
682
343
403
789
4
3
-11
-73
-27
0
65
-2
0
62
665
775
0,3
0,0
0,5
0,0
0,2
0,0
0,1
0,1
0,0
1
99
5
261
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
-74
-100
-11
0
99
0
-80
-62
0
Västafrika
4 352
5 538
0,4
-21
6 966
11 332
0,6
-39
Benin
Burkina Faso
Elfenbenskusten
Gambia
Ghana
95
180
354
32
1 079
137
145
355
38
737
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
-31
24
0
-16
46
7
124
72
39
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
0
-94
0
85
70
21
7
47
84
37
9
10
70
108
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
89
133
-30
-33
-22
4
1
1
2
1
2
8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
300
0
-100
-50
-75
50
65
1 954
153
48
119
82
2 568
224
61
0,0
0,0
0,2
0,0
0,0
-58
-21
-24
-32
-21
2
6 860
7
8
0,0
0,0
0,6
0,0
0,0
0
0
-38
133
100
48
65
11
827
0,0
0,0
336
-92
3
0,0
0,0
0
100
12 463
10 548
1,1
18
2 834
3 650
0,2
-22
396
33
747
85
0,0
0,0
-47
-61
10
406
0,0
0,0
-98
0
1
8
5
9
0,0
0,0
0,0
0
-80
-11
76
33
0,0
0,0
0,0
0
130
0
2
50
6
38
1 348
5
36
13
51
245
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
-60
39
-54
-25
450
158
152
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
-100
0
0
4
117
205
428
57
175
311
0,0
0,0
0,0
105
17
38
132
223
1
185
0,0
0,0
0,0
0
13100
21
53
136
85
122
0,0
0,0
-38
11
1
4
226
3
0,0
0,0
-100
33
100
16
42
1
87
13
45
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-100
15
23
-7
0
334
15
59
271
13
46
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
23
15
28
0
109
230
61
111
131
73
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-2
76
-16
0
0
4
6
26
24
1
6
3
16
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-33
100
63
100
-50
0
0
0
-26
0
5
97
10
0
Guinea
Guinea-Bissau
Kap Verde
Liberia
Mali
Mauretanien
Niger
Nigeria
Senegal
Sierra Leone
Tchad
Togo
Centr.- Öst- Södra Afrika
Angola
Botswana
Brittiska territoriet i Indiska
Oceanen
Burundi
Centralafrikanska republiken
Comorerna
Djibouti
Ekvatorialguinea
Eritrea
Etiopien
Gabon
Kamerun
Kenya
Kongo, Demokratiska
republiken
Kongo
Lesotho
Madagaskar
Malawi
Mauritius
Mayotte
Mocambique
Namibia
Rwanda
S:t Helena
São Tomé och Príncipe
Seychellerna
Somalia
Swaziland
Sydafrika
Sydsudan
Tanzania
Uganda
Zambia
Zimbabwe
31
14
4
7 547
16
745
29
4
6
6 838
9
565
0,0
0,0
0,0
0,6
0,0
0,1
7
250
-33
10
78
32
102
492
131
109
502
79
0,0
0,0
0,0
-6
-2
66
2
11 150
3
1
2
1 597
2 158
59
56
0,0
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0
61
33
9
31
30
9
0,0
0,0
0,0
14
SCB
HA 22 SM 1601
7. forts
Världsdel
Land
Export
Import
Värde jan-dec
Andel % Förändr. %
Värde jan-dec
Andel % Förändr. %
2015
2014
2015
2015/2014
2015
2014
2015
Amerika
124 726
108 916
10,6
15
49 386
45 461
4,2
9
Nordamerika
100 489
84 615
8,5
19
35 161
30 916
3,0
14
-18
18
0
19
1
3 251
2 819
31 910
28 097
0,0
0,3
0,0
2,7
100
15
0
14
14 225
14 545
1,2
-2
598
531
1
1
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0
0
0
13
0
0
0
0
33
64
Grönland
Kanada
S:t Pierre och Miquelon
USA
794
9 137
973
7 766
90 559
75 876
0,1
0,8
0,0
7,7
Central- och Sydamerika
24 237
24 300
2,1
0
1
35
2 063
12
80
2
29
1 552
6
29
0,0
0,0
0,2
0,0
0,0
-50
21
33
100
176
Anguilla
Antigua och Barbuda
Argentina
Aruba
Bahamas
2015/2014
Barbados
Belize
Bermuda
Bolivia
Bonaire, Sint Eustatius,
Saba
Brasilien
115
4
7
444
80
5
29
931
0,0
0,0
0,0
0,0
44
-20
-76
-52
1
1
16
23
12
14
0,0
0,0
0,0
0,0
7 286
9 157
0,0
0,6
0
-20
5 016
4 098
0,0
0,4
0
22
Brittiska Jungfruöarna
Caymanöarna
Chile
Colombia
Costa Rica
Curacao
103
12
2 729
852
225
15
20
6
2 675
738
303
12
0,0
0,0
0,2
0,1
0,0
0,0
415
100
2
15
-26
25
36
19
1 398
398
256
1 719
426
326
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0
0,0
89
0
-19
-7
-21
0
Dominica
Dominikanska republiken
Ecuador
El Salvador
Falklandsöarna
8
264
335
211
12
171
297
133
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-33
54
13
59
0
322
412
41
243
175
32
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
33
135
28
0
Grenada
Guatemala
Guyana
Haiti
Honduras
14
314
73
35
89
10
315
17
26
160
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
40
0
329
35
-44
44
35
1
273
1
178
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
26
0
0
53
Jamaica
Jungfruöarna (USA)
Kuba
Mexiko
Montserrat
82
32
320
5 781
1
102
9
190
4 533
2
0,0
0,0
0,0
0,5
0,0
-20
256
68
28
-50
9
25
26
934
11
20
477
0,0
0,0
0,0
0,1
0,0
-18
100
30
96
0
Nicaragua
Panama
Paraguay
Peru
Saint Kitts och Nevis
117
384
64
1 469
8
137
314
77
1 362
9
0,0
0,0
0,0
0,1
0,0
-15
22
-17
8
-11
84
171
66
1 070
51
177
8
1 101
0,0
0,0
0,0
0,1
0,0
65
-3
725
-3
0
Saint Vincent och
Grenadinerna
Saint Lucia
Saint-Barthélemy
Sint-Maarten, nederl.delen
Surinam
Trinidad och Tobago
Turks- och Caicosöarna
1
4
7
4
9
139
2
9
13
3
20
148
8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-89
-69
100
33
-55
-6
-75
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
0
0
0
0
0
0
Uruguay
Venezuela
378
108
331
317
0,0
0,0
14
-66
0,0
0,3
-52
-38
1
1
62
2 938
129
4 757
15
SCB
HA 22 SM 1601
7. forts
Världsdel
Land
Asien
Export
Import
Värde jan-dec
Andel % Förändr. %
2015
2014
2015
Värde jan-dec
Andel % Förändr. %
2015/2014
2015
2014
2015
2015/2014
13
145 505
135 235
12,3
8
124 425
110 401
10,7
När- och Mellanöstern
31 244
31 780
2,6
-2
4 413
4 806
0,4
-8
Armenien
Azerbajdzjan
Bahrain
Förenade Arabemiraten
Georgien
100
598
211
6 800
192
181
177
498
7 132
63
0,0
0,1
0,0
0,6
0,0
-45
238
-58
-5
205
4
8
9
459
1
5
1
25
637
2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-20
700
-64
-28
-50
Irak
Iran
Israel
Jordanien
Kuwait
2 053
2 546
2 449
591
800
2 260
2 105
2 415
601
490
0,2
0,2
0,2
0,1
0,1
-9
21
1
-2
63
4
86
1 221
53
5
429
68
1 245
24
6
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0
-99
26
-2
121
-17
569
1 808
1 792
10 504
112
473
1 423
2 268
11 229
106
0,0
0,2
0,2
0,9
0,0
20
27
-21
-6
6
135
70
1 292
1 049
12
109
16
1 275
950
10
0,0
0,0
0,1
0,1
0,0
24
338
1
10
20
19
99
30
329
0,0
0,0
-37
-70
1
4
1
4
0,0
0,0
0
0
114 261
103 455
9,7
10
120 012
105 595
10,3
14
143
402
19
22
1 318
4 730
131
608
12
35
936
4 364
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
0,4
9
-34
58
-37
41
8
1
3 544
2
2 656
1
206
9 309
2
153
8 485
0,0
0,3
0,0
0,0
0,0
0,8
-50
33
0
-50
35
10
Indien
Indonesien
Japan
Kambodja
Kazakstan
10 940
2 945
15 225
64
708
10 378
3 081
14 031
49
679
0,9
0,2
1,3
0,0
0,1
5
-4
9
31
4
5 906
1 449
9 999
524
220
5 277
1 123
9 966
351
262
0,5
0,1
0,9
0,0
0,0
12
29
0
49
-16
Kina
Kirgizistan
Laos
Macao
Malaysia
45 177
27
4
12
2 722
39 858
29
5
20
2 857
3,8
0,0
0,0
0,0
0,2
13
-7
-20
-40
-5
58 956
49 956
70
94
3 096
30
68
2 939
5,1
0,0
0,0
0,0
0,3
18
0
133
38
5
21
114
243
114
1
22
96
159
36
2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-5
19
53
217
-50
5
54
17
4
2
13
8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
150
315
113
100
Pakistan
Singapore
Sri Lanka
Sydkorea
Tadzjikistan
1 966
6 360
342
9 798
19
2 285
5 883
280
8 745
11
0,2
0,5
0,0
0,8
0,0
-14
8
22
12
73
1 155
1 525
515
6 220
1 028
1 492
406
6 074
0,1
0,1
0,0
0,5
0,0
12
2
27
2
0
Taiwan
Thailand
Timor-Leste
Turkmenistan
3 757
5 422
1
158
3 584
3 897
3
61
0,3
0,5
0,0
0,0
5
39
-67
159
5 532
3 858
5 109
3 736
0,5
0,3
0,0
0,0
8
3
0
0
Uzbekistan
Vietnam
154
1 332
146
1 171
0,0
0,1
5
14
7 753
1
6 458
0,0
0,7
-100
20
Libanon
Oman
Qatar
Saudiarabien
Syrien
Västbanken och
Gazaremsan
Yemen
Övriga länder i Asien
Afghanistan
Bangladesh
Bhutan
Brunei Darussalam
Filippinerna
Hongkong
Maldiverna
Mongoliet
Myanmar (Burma)
Nepal
Nordkorea
16
SCB
HA 22 SM 1601
7. forts
Världsdel
Land
Export
Import
Värde jan-dec
Andel % Förändr. %
Värde jan-dec
Andel % Förändr. %
2015
2014
2015
2015/2014
2015
2014
2015
2015/2014
Oceanien och Antarktis
13 427
12 570
1,1
7
2 580
2 501
0,2
3
Oceanien
Amerikanska Samoa
Australien
Bouvetön
Cooköarna
De franska territorierna i
södra Indiska oceanen
Fiji
Franska Polynesien
13 427
12 569
11 098
7
0
8
0
0
2 580
11 948
1,1
0,0
1,0
0,0
0,0
2 501
1
2 068
2
0,2
0,0
0,2
0,0
0,0
3
-100
3
100
-100
1
1
0,0
0,0
0,0
0
100
0
Förenta staternas mindre öar
Guam
Heardön och McDonaldöarna
Julön
1
50
9
1
4
10
0,0
0,0
0,0
0
1150
-10
3
5
0,0
0,0
0
-40
0,0
0,0
0
0
1
0,0
0,0
-100
0
0,0
0,0
0
0
1
0,0
-100
0,0
0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
-100
0
0
0
0
0
1
22
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
100
-4
0
100
0
0
0
67
2
100
-61
1
413
19
376
130
0,0
0,1
0,0
0,0
3
3
0,0
0,0
0,0
0,0
-95
10
0
0
3
3
3
3
0,0
0,0
0,0
0
0
0
5
0,0
0,0
0,0
0
0
-100
3
6
0,0
0,0
0,0
0
-50
0
0,0
0,0
0,0
0
100
0
0
0
100
0,0
0,0
0,0
0
0
0
0,0
0,0
0
100
0,0
0
0,0
0,0
100
0
Kiribati
Kokosöarna
(Keelingöarna)
Marshallöarna
Mikronesien
Nauru
Niue
Nordmarianerna
Norfolkön
Nya Kaledonien
Nya Zeeland
Palau
Papua Nya Guinea
Pitcairn
Salomonöarna
Samoa
Sydgeorgien och Sydsandwichöarna
Tokelauöarna
Tonga
Tuvalu
Wallis- och Futunaöarna
Vanuatu
Antarktis
Ospecificerad världsdel
Ospecificerade länder,
utanför EU
Ospecificerade länder, EU
eller icke-EU
Det fria havet
2 133
1
1
55
1 297
1
51
33
1 274
2
1
0,0
0,0
0,0
3 083
5 225
0,0
0,3
0
-41
2 334
3 675
0,2
-36
749
328
1 550
238
0,1
0,0
-52
38
2
1
23
1
2
1
1
1
Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden
Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59
E-mail [email protected] www.kommers.se

Podobné dokumenty