Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar
Transkript
Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar
2016 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2015 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Världen Förändring (%) Export Totalt Varor Tjänster Import Totalt Varor Inre marknaden1 Tjänster Export Import EU (28) Export Import Norden Export Import Östersjöländerna2 Export Import Totalt Varor Tjänster Totalt Varor Tjänster Totalt Varor Tjänster Totalt Varor Tjänster Totalt Varor Tjänster Totalt Varor Tjänster Totalt Varor Tjänster Totalt Varor Tjänster 2012 2013 2014 2015 1 690 1 251 439 1 487 1 116 371 1 132 851 281 1 126 853 272 954 726 229 1 013 758 255 390 282 108 316 248 67 671 562 109 671 562 109 1 656 1 180 476 1 438 1 043 395 1 156 841 315 1 123 826 297 956 707 249 1 007 736 272 435 304 131 321 236 85 674 539 135 674 539 135 1 754 1 229 525 1 553 1 100 453 1 241 893 348 1 200 870 330 1 031 756 276 1 074 779 296 457 315 142 329 230 99 713 557 157 713 557 157 1 883 1 278 605 1 655 1 158 498 1 321 919 402 1 277 922 355 1 099 779 320 1 145 825 321 480 320 160 342 243 99 739 576 163 739 576 163 2014/ 2013 5,9 4,2 10,3 7,9 5,5 14,5 7,3 6,2 10,4 6,8 5,3 11,2 7,8 6,8 10,7 6,7 5,9 8,9 5,1 3,5 8,8 2,7 -2,5 17,3 5,8 3,3 15,7 5,8 3,3 15,7 2015/ 2014 7,4 4,0 15,3 6,6 5,3 9,9 6,5 2,9 15,7 6,4 6,0 7,5 6,5 3,0 16,2 6,6 5,9 8,5 5,2 1,9 12,5 3,8 5,6 -0,2 3,6 3,4 4,1 3,6 3,4 4,1 EU, Island, Liechtenstein och Norge CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland 1 2 Andel 2015 100 100 100 100 100 100 70,2 71,9 66,5 77,1 79,6 71,3 58,4 60,9 53,0 69,2 71,2 64,5 25,5 25,1 26,4 20,7 21,0 19,9 39,2 45,1 27,0 44,6 49,8 32,8 Utrikeshandel 2012 2013 2014 2015 1 251,5 1 115,6 135,9 1 179,8 1 042,8 137,1 1 229,1 1 099,7 129,4 1 278,1 1 157,5 120,6 725,7 757,9 -32,2 707,4 735,5 -28,1 755,7 778,7 -23,0 778,6 824,5 -45,9 Export Import -2,2 -2,9 -5,7 -6,5 4,2 5,5 4,0 5,3 Export till EU(28) Import från EU(28) -1,3 -3,5 -2,5 -3,0 6,8 5,9 3,0 5,9 475,7 395,4 80,3 524,5 452,8 71,8 604,6 497,5 107,1 10,3 14,5 15,3 9,9 2014 2015 58,8 24,4 200,0 106,1 2 897,3 2 412,2 2 919,7 2 379,3 Varor Värde (Mdr SEK) Export Import Nettohandel Export till EU(28) Import från EU(28) Nettohandel (EU(28) Förändring (%) Tjänster Värde (Mdr SEK) Export Import Nettohandel 438,6 371,1 67,5 Förändring (%) Export Import 3,6 4,2 8,5 6,5 Direktinvesteringar 2012 2013 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet Utländska DI i Sverige 196,1 110,7 195,9 31,6 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet Utländska DI i Sverige 2 531,7 2 429,1 2 712,5 2 480,3 Enheten för internationell handelsutveckling Petter Stålenheim Olle Grünewald 2016-03-17 Dnr: 2016/00482 Sammanfattning – 2015 Bytesbalansen – visade ett överskott på 246 miljarder 2015, motsvarade 5,9 procent av BNP. Detta var en ökning med 17 procent jämfört med 2014. Handelsutvecklingen helåret 2015 – Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 7,4 procent jämfört 2014. Importen av varor och tjänster ökade med 6,6 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 4,0 procent i volym och 4,8 procent i värde. Varuimporten ökade med 5,4 procent i volym och 4,8 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 1 181 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 1 164 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 17 miljarder jämfört med 16 miljarder 2014. … export efter handelspartner – Europa som helhet tog emot 73 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten till Amerika ökade med 15 procent och till Asien och EU med 7,6 respektive 4,9 procent. Exportvärdet ökade kraftigt till bland andra USA, Tyskland och Kina. … import efter handelspartner – 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 70 procent från EU. Importen ökade kraftigt från Nordamerika och Asien, med 14 respektive 13 procent. Tyskland, Kina och Nederländerna var de länder från vilken värdet på importen ökade mest. … export efter varugrupp – Volymutvecklingen var positiv för varugrupperna Skogsvaror, Kemivaror, Energivaror, Verkstadsvaror och Övriga varor, men negativ för Mineralvaror. Kemivaror ökade mest i såväl volym som värde. … import efter varugrupp – Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper förutom för Skogsvaror. Verkstadsvaror ökade mest i såväl volym som i värde. Medan Energivaror ökade i volym minskade importen markant i värde som en konsekvens av det sjunkande oljepriset. Tjänstehandeln – Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 15 procent och tjänsteimporten med 9,9 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 605 miljarder och tjänsteimporten till 498 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 107 miljarder, vilket är 35 miljarder mer än 2014. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Tele- data- och informationstjänster, Resor och Transporter. … export efter handelspartner – Tjänsteexporten till EU utgjorde 53 procent av total tjänsteexport. Norge, USA och Storbritannien var de tre största mottagarna. … import efter handelspartner – Tjänsteimporten från EU utgjorde 64 procent av total tjänsteimport. USA, Storbritannien och Tyskland var de största leverantörerna. Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet – ökade från 59 till 200 miljarder. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige – minskade från 24 till 106 miljarder. Innehåll 1. Om rapporten ............................................................................................. 1 2. Bra år för Sveriges utrikeshandel ............................................................. 1 2.1 Handelns utveckling fjärde kvartalet 2015 ..................................... 2 2.2 Handelsutvecklingen i internationellt perspektiv ............................ 3 3. Bytesbalansen ............................................................................................ 5 3.1 Bytesbalansen ............................................................................... 5 3.2 Handelsbalans ............................................................................... 6 4. Varuhandel.................................................................................................. 7 4.1 Sveriges export och import av varor .............................................. 7 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning.........................................................7 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp ...........................................................9 4.1.3 Nettoexport av varor .................................................................................11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp ........................................................12 4.1.5 Sveriges handel med personbilar ..............................................................13 4.1.6 Sveriges handel med läkemedel ...............................................................14 4.1.7 Sveriges handel med livsmedelsvaror ......................................................15 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden ........................... 16 4.2.1 Export .......................................................................................................16 4.2.2 Import .......................................................................................................18 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU ............................... 21 4.3.1 Svensk export ...........................................................................................21 4.3.2 Svensk import ...........................................................................................26 5. Tjänstehandel ........................................................................................... 30 6. Direktinvesteringar................................................................................... 38 6.1 Direktinvesteringsflöden .............................................................. 38 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige ...................................................39 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet ......................................................40 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch .............................................................43 6.2 Direktinvesteringstillgångar .......................................................... 43 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige ......................................44 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet ........................................46 Bilaga 1 – Utrikeshandel, export och import av varor – januari-december 2015 i löpande priser (SCB) 1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för helåret 2015. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med SCB:s publicering av betalningsbalansstatistiken för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter den nya manualen, BPM6 som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel har ändrats.1 De största förändringarna består i att posten Merchanting, dvs. varuhandel som en svensk aktör genomför utan att varorna passerar svensk gräns, flyttats från tjänstehandeln till varuhandeln samt att lönebearbetning, dvs. varor som flyttas över svensk gräns enbart i syfte att bearbetas utan att de byter ägare, flyttat från varuhandeln till tjänstehandeln. En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel tre inte är jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013. Dessa två manualförändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik från sammanfattningstabeller, kapitel 2, 3, 5 och 6 från rapporter från och med tredje kvartalet 2014 med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel under det senaste kvartalet och sätter utvecklingen i ett internationellt perspektiv. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Här presenteras för första gången även tjänstehandeln efter handelspartner. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation ’Utrikeshandel, export och import av varor’ vilka utgör rapportens huvudsakliga källa. 2. Bra år för Sveriges utrikeshandel Sveriges export av varor och tjänster ökade 2015 med 7,4 procent jämfört med föregående år enligt statistik från betalningsbalansen. Importen ökade samtidigt med 6,6 procent. Under helåret 2015 uppgick Sveriges export av varor och tjänster till 1 883 miljarder kronor och importen till 1 655 miljarder. Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Amnesovergripande-statistik/Betalningsbalansen-BoP/215212/Implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/Fragor-och-svar-om-BPM6/ 1 1 2.1 Handelns utveckling fjärde kvartalet 20152 Sista kvartalet 2015 ökade Sveriges varuexport med 3,9 procent, något mer än kvartalet innan men markant under andra kvartalets 6,9 procents ökning. För varuimport vände trenden upp med en ökning på 5,2 procent efter att ha varit vikande sedan sista kvartalet 2014. Värdet på varuexporten uppgick sista kvartalet 2015 till 302 miljarder och för varuimporten 305 miljarder. Varuhandelsnettot var därmed negativt sista kvartalet 2015 och uppgick till -3,1 miljarder. Tjänsteexporten ökade med 19 och tjänsteimporten med 24 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 169 miljarder och tjänsteimporten till 136 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 32 miljarder. Sveriges BNP ökade det sista kvartalet 2015 med 1,3 procent, säsongsrensat och jämfört med tredje kvartalet. Jämfört med sista kvartalet 2014 ökade BNP med 4,5 procent. Då såväl export som import ökade bidrog utrikeshandeln med 0,5 procentenheter till ökningen av BNP. Säsongsrensade siffror för Sveriges utrikeshandel visade också på en tydlig ökning i tillväxttakt för exporten som ökade med 2,9 procent jämfört med tredje kvartalet. Varuexporten visade de starkaste tillväxtsiffrorna sedan början av 2012 med en ökning på 2,5 procent. Uppgången i varuexporten var främst driven av investeringsvaror, vilket kan ses som en positiv indikator för exportutvecklingen.3 Framåtblickande indikatorer pekar också på en fortsatt ökning av utrikeshandeln. Exportchefsindex4 uppgick för första kvartalet 2016 till 56,9, vilket innebär att det är fler som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. Detta utgör en markant ökning jämfört med index för sista kvartalet 2015. I avsnitt 2.1 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. SCB – Sveriges ekonomi – Statistiskt perspektiv (http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/NR0001_2015K04_TI_A28TI1601.pdf). 4 Business Sweden – Exportchefsindex,( http://www.business-sweden.se/Export/Inspiration/Rapporter-och-fakta/Exportchefsindex/exportchefsindex-februari-2016/) 2 3 2 Diagram 2.1 Förändring i svensk varuexport (januari 2010 - januari 2016) 30 Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4 kv 1 2010 2011 2012 2013 Månadsvis 2014 2015 2016 Kvartalsvis Diagram 2.2 Förändring i svensk varuimport (januari 2010 - januari 2016) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 30 20 10 0 -10 -20 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4 kv 1 2010 2011 2012 2013 Månadsvis 2014 2015 2016 Kvartalsvis 2.2 Handelsutvecklingen i internationellt perspektiv Sveriges varuexport utvecklades under 2015 i paritet med Tyskland och EU generellt som visade positiv exportutveckling för samtliga kvartal jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Sveriges export har i jämförelse med länder med liknande industristruktur som Finland och USA utvecklats relativt stark. 3 Diagram 2.3 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2010 - 2015) 40 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 kv 4 USA kv 3 Tyskland kv 2 2014 kv 1 2013 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 Finland kv 1 2012 kv 4 kv 3 kv 2 EU( Extern) kv 1 2011 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 2010 2015 Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce – Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB (Utrikeshandelsstatistiken) Den svenska exportutvecklingen kan också betraktas ur perspektivet att världshandeln visat på en tydlig avmattning i vad som brukar benämnas som the global trade slowdown. Svagare global importefterfrågan, bland annat från tillväxtekonomierna Kina och Brasilien, fallande oljepriser och valutafluktuationer anses har bidragit till den svagare utvecklingen. Innan den ekonomiska krisen 2008 växte i genomsnitt världshandeln med drygt sex procent per år och utvecklades 1,5 gånger snabbare än global BNP. Utvecklingen var bland annat driven av fallande handelskostnader, utvecklingen av handeln i globala värdekedjor och tillväxtekonomiernas ökade betydelse för världshandeln. Efter krisen har utvecklingen varit avsevärt svagare med en genomsnittlig tillväxttakt för real global handel på två procent vilket inneburit att världshandeln vuxit långsammare än global BNP. Säsongsrensade siffror från OECD5 för varuexporten det fjärde kvartalet visade att G20-ländernas export minskade för sjätte kvartalet i följd samt att importen för G20-länderna minskade för sjunde kvartalet i följd. Framförallt stora oljeexporterande länder som Kanada och Ryssland visade en negativ utveckling, vilket med stor sannolikhet är en konsekvens av det fallande oljepriset. Säsongsrensat minskade även EUs export och import. Den negativa utvecklingen för EU:s export och import det fjärde kvartalet 2015 var det sjätte kvartalet i följd med en minskad handel. Sett över hela 2015 minskade G20-ländernas varuexport med 11 procent och varuimporten med 13 procent. Under 2015 riktades många blickar mot utvecklingen i Kina. Säsongsrensade siffror visar att Kinas export och import minskade under de två första kvartalen under året för att under den senare delen av året utvecklas svagt positivt. De senaste handelssiffrorna för Kina avslöjar en kraftig inbromsning i den Kinesiska exporten. Siffrorna OECD: International trade statistics: trends in fourth quarter 2015 (http://www.oecd.org/trade/international-tradestatistics-trends-in-fourth-quarter-2015.htm). 5 4 för februari visar att den kinesiska exporten minskade med hela 25 procent och importen med 14 procent jämfört med motsvarande månad 2015. Ur ett långsiktigt perspektiv på den Kinesiska ekonomin kan tillägas att Kina i allt mindre utsträckning använder importerade insatsvaror för sin export. Kina har jämfört med andra stora ekonomier en hög andel importerat värde i exporten. Importandelen av Kinas export har sjunkit avsevärt jämfört med toppnivåer i början och mitten av 2000-talet på nästan 40 procent till drygt 30 procent. Importinnehållet i exporten har sjunkit på bred front med stora förändringar i sektorer så som telekommunikation, elektroniska maskiner och transportfordon. Vad den här utvecklingen har för konsekvenser för världsekonomin är för tidigt att uttala sig om men Kinas allt större betydelse för världshandeln gör gällande att den kinesiska efterfrågan på omvärldens varor och tjänster får allt större genomslag. Oljepriset fortsatte att falla under 2015 vilket naturligt påverkade de länder som är stora oljeexportörer. Utöver de länder som nämns ovan bör vi ur svenskt perspektiv även inkludera Norge. Den norska kronan har också försvagats jämte den svenska kronan vilket kan haft en påverkan på gränshandeln mellan Sverige och Norge under 2015. Trots att vi saknar tillförlitlig statistik gällande tjänstehandeln mellan Norge och Sverige kan vi konstatera att norsk konsumtion i Sverige är en viktig del av tjänsteslaget Resor i tjänstehandelsstatistiken. Under 2016 väntar flera händelser på den politiska arenan som kan påverka utrikeshandeln. Bland annat kommer val hållas i USA och Tyskland. Störst potentiell effekt torde dock den stundande folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU. Storbritannien är inte bara en viktig handelspartner för Sverige utan även en stark röst tillsammans med Sverige i EU för frihandel. Storbritannien tog emot sju procent av Sveriges totala varuexport och utgjorde sex procent av Sveriges varuimport, vilket gör Storbritannien till den fjärde största exportmarknaden och femte största importören till Sverige. Storbritannien är än viktigare för Sveriges utrikeshandel med tjänster. Nya siffror från SCB visar att tio procent av Sveriges totala tjänsteexport går till Storbritannien och 12 procent av tjänsteimporten kommer från Storbritannien. Sett ur ett inre marknadsperspektiv ökar ytterligare Storbritanniens betydelse. Storbritannien utgör 19 procent av Sveriges tjänstehandel med EU. 3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 246 miljarder 2015, motsvarade 5,9 procent av BNP. Detta var en ökning med 17 procent jämfört med 2014. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 5 Diagram 3.1 Sveriges bytesbalans 2006 - 2015 10,0 9,0 Andel av BNP (%) 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 3.2 Handelsbalans6 2015 uppgick Sveriges handelsbalans till 121 miljarder vilket var 8,8 miljarder mindre än 2014. Handelsbalansen uppgick till 2,9 procent av BNP, tjänstenettot 2,6 och kapitalavkastningen 1,7 procent. 6 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 6 Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 2006 - 2015 Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 - 4. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Varuhandel7 4.1 Sveriges export och import av varor 2015 ökade Sveriges varuexport med 4,0 procent i volym och 4,8 procent i värde jämfört med 2014. Varuimporten ökade med 5,4 procent i volym och 4,8 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick 2015 till 1 181 miljarder kronor och varuimporten till 1 164 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 17 miljarder jämfört med 16 miljarder 2014. Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto under januari 2016 gav ett överskott på 1,6 miljarder. I januari uppgick varuexporten till 88 miljarder vilket utgjorde en minskning med 2,7 procent jämfört föregående år. Varuimporten minskade samtidigt med 1,9 procent till ett värde av 86 miljarder. 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 20112015. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien, EU samt Övriga Europa. 7 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 7 Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2011 2012 2013 2014 2015 Förändring (%) Export intra-EU(28) extra-EU(28) 1 212,3 680,2 532,1 1 168,3 665,4 502,9 1 090,8 629,3 461,5 1 127,0 658,7 468,2 1 181,2 691,1 490,1 4,8 4,9 4,7 Import intra-EU(28) extra-EU(28) 1 147,9 789,8 358,1 1 114,4 757,2 357,2 1 046,0 726,5 319,6 1 111,0 770,5 340,5 1 163,9 820,3 343,6 4,8 6,5 0,9 Anm: Import enligt avsändningsland. 2015 gick 73 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Amerika och Asien tog emot 11 respektive 12 procent av Sveriges export. Med undantag för Afrika och Övriga Europa har exporten ökat till samtliga regioner mellan 2014 och 2015. Exporten till Amerika ökade med 15 procent och till Asien och EU med 7,6 respektive 4,9 procent. Sveriges export till Afrika minskade med 3,5 procent och till Övriga Europa med 1,0 procent mellan 2014 och 2015. Diagram 4.1 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2014 70 2015 Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 84 procent av Sveriges import kom från Europa och 70 procent från EU. Importen ökade från alla regioner förutom från Afrika och Övriga Europa, varifrån importen minskade med 32 respektive 5,8 procent. Värdet på importen från Amerika och Asien ökade med 8,6 respektive 13 procent. 8 Diagram 4.2 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2014 2015 80 70 Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling – export Förändring (%) Värdeandel 2015 Volymutveckling för Export Exportandel 10,8 9,4 13,7 6,6 45,5 13,9 Skogsvaror Mineralvaror Kemivaror Energivaror Verkstadsvaror Övriga varor 100 Totalt Värdeutveckling för Export 2014 3 kv 2015 4 kv 2015 2015 2014 3 kv 4 kv 2015 2015 2015 -2,2 2,7 1,0 13,6 -0,3 0,9 1,2 1,5 6,3 7,3 2,5 6,0 1,3 0,1 7,7 6,4 6,9 5,5 0,5 -0,6 7,2 1,1 4,7 6,8 3,2 4,1 4,3 7,0 2,1 3,5 3,3 4,7 -3,6 -4,6 10,6 6,9 -22,0 -18,5 6,5 4,3 7,7 7,8 3,1 -2,5 12,1 -21,2 8,9 8,6 1,3 3,7 5,5 4,0 3,3 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. 9 3,3 2,5 4,8 Diagram 4.3 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 2014 50 2015 Andel (%) 40 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Helåret 2015 ökade Sveriges varuexport med 4,0 procent i volym och 4,8 procent i värde jämfört med 2014. Det är framförallt en kraftig exportökning för Kemivaror och Övriga varor som dragit upp volymen men även exportvolymen för Verkstadsvaror ökade markant. Volymutveckling var svagt negativ för Mineralvaror. Räknat i värde ökade exporten för samtliga varugrupper förutom Energivaror och Mineralvaror. Att en positiv volymutveckling infaller samtidigt som en negativ värdeutveckling pekar på en prisökning för varugruppen. Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling – import Förändring (%) Värdeandel 2015 Volymutveckling för Import Importandel 2,8 7,0 13,1 9,8 44,8 22,5 Skogsvaror Mineralvaror Kemivaror Energivaror Verkstadsvaror Övriga varor 100 Totalt Värdeutveckling för Import 2014 3 kv 2015 4 kv 2015 2015 1,6 -0,8 8,6 6,4 5,9 2,8 -2,9 10,9 2,5 1,4 8,2 3,4 -2,2 7,1 7,7 11,3 10,4 1,6 -1,0 3,8 3,8 5,0 7,5 3,9 5,0 5,1 7,8 5,4 4 kv 2015 2015 4,6 -0,3 0,3 1,9 5,7 9,1 9,6 3,0 7,0 0,5 -31,1 -16,8 8,6 13,2 5,1 5,2 8,1 7,7 2,2 3,9 4,9 -24,5 12,4 8,9 2014 6,2 3 kv 2015 3,0 3,5 4,8 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Helåret 2015 ökade varuimporten med 5,4 procent i volym och 4,8 procent i värde. Importen ökade i volym och värde för alla varugrupper förutom Skogsvaror som minskade i volym med 1,0 procent och för Energivaror som minskade med 24 procent i värde. Verkstadsvaror stod för den största importökningen räknat såväl i volym som i värde. Mellan 2014 och 2015 ökade importen av verkstadsvaror med 7,5 procent i volym och 12 procent i värde. För alla varugrupper förutom Energivaror 10 ökade värdet på importen mer än volymen, vilket indikerar att importpriserna ökat för dessa varugrupper. Att en negativ värdeutveckling infaller samtidigt som en positiv volymutveckling pekar på en kraftig prisnedgång för Energivaror. Diagram 4.4 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 2014 2015 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport 180 140 100 Mdr kr 60 20 -20 -60 -100 -140 -180 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 11 Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt för perioden 2000 till 2015. För första gången sedan 2006 ökade den totala nettoexporten från Sverige under 2015. Det totala exportöverskottet ökade med 1,4 miljarder och uppgick 2015 till 17 miljarder. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU.8 Handeln med EU gav ett exportunderskott på 129 miljarder vilket kan jämföras med ett underskott på 112 miljarder 2014. Detta kompenserades dock av exportöverskottet gentemot länder utanför EU som ökade från 128 miljarder 2014 till 147 miljarder 2015. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för 2014 respektive 2015. Skogsvaror, Mineralvaror, Verkstadsvaror och Kemivaror var de varugrupper som bidrog positivt till nettoexportintäkterna 2015. Skogsvaror svarade för en nettoexport på 96 miljarder, en ökning med 3,1 miljarder jämfört med 2014. Nettoexporten för mineralvaror minskade från 36 till 30 miljarder. Även Verkstadsvaror och Kemivaror hade positiva exportnetton. Medan nettot för Verkstadsvaror minskade från 29 till 16 miljarder ökade nettoexporten för Kemivaror kraftigt, från ett underskott på 0,4 miljarder 2014 till ett överskott på 10 miljarder 2015. Gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag till exportnettot med 97 miljarder. Även om den totala nettoexporten ökade något mellan 2014 och 2015 har den uppvisat ett sjunkande överskott under det senaste decenniet. Det är framförallt Verkstadsvarornas bidrag som minskat. Diagram 4.6 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 2014 2015 150 100 Mdr kr 50 0 -50 -100 -150 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 8 12 Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Skogsvaror 94,7 96,7 94,5 91,8 90,1 92,6 95,7 Mineralvaror Järn och stål 16,7 10,7 30,2 16,7 38,3 17,9 42,7 17,2 32,5 13,5 35,5 16,0 29,5 16,9 Kemivaror Läkemedel 13,7 36,7 11,2 36,7 -4,4 28,5 -3,3 26,4 6,3 25,9 -0,4 28,5 10,0 37,8 Energivaror -40,4 -57,6 -65,6 -62,5 -57,8 -52,1 -36,1 65,9 58,9 -8,9 57,9 60,5 -17,5 79,4 69,2 -19,5 59,7 71,8 -29,0 55,8 67,3 -32,8 29,3 62,5 -36,6 15,7 60,1 -48,5 Verkstadsvaror Maskiner Elektrovaror och telekom Vägfordon Övriga varor Livsmedel Total 6,8 4,3 21,2 15,7 17,0 2,9 5,7 -66,8 -42,8 -69,7 -41,4 -77,8 -45,0 -74,5 -45,0 -82,1 -46,9 -89,0 -49,6 -97,4 -52,6 83,8 68,7 64,4 53,9 44,8 16,0 17,4 4.1.5 Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 illustrerar Sveriges export och import av personbilar. 2015 gav handeln med personbilar ett exportunderskott på 11 miljarder, vilket är en minskning av underskottet med 9,7 miljarder jämfört med 2014. 2009 var det första år sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett förhållande som inte ändrats sedan dess. Under 2015 ökade såväl exporten som importen av personbilar kraftigt, exporten med 57 och importen med 18 procent. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 33,3 38,3 44,3 36,2 33,9 33,7 53,0 34,1 47,4 51,0 46,3 47,4 54,3 63,9 -0,8 -9,1 -6,7 -10,1 -13,6 -20,6 -10,9 19,0 19,5 23,5 17,8 17,9 20,1 29,5 28,8 41,1 45,0 40,3 42,0 47,5 59,0 -9,7 -21,5 -21,5 -22,5 -24,1 -27,4 -29,5 Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som var positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästintill regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. 2015 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 29 miljarder. Värdet på personbilsimporten från andra EU-medlemmar uppgick till 59 miljarder vilket innebar att underskottet med andra EU-länder var 30 miljarder, 2,1 miljarder större jämfört 2014 13 Diagram 4.7 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 80 70 60 50 Mdr kr 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4.1.6 Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 illustrerar Sveriges export och import av läkemedel. 2015 gav handeln med läkemedel ett exportöverskott på 38 miljarder, vilket var en ökning jämfört 2014 med 9,4 miljarder kronor. 46 procent av läkemedelsexporten går till EU. Samtidigt kommer över 86 procent av den svenska läkemedelsimporten från EU. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 67,8 66,2 57,6 57,3 56,1 59,0 71,0 31,0 29,5 29,0 30,8 30,0 30,6 33,2 36,8 36,7 28,6 26,6 26,1 28,4 37,8 39,9 39,2 29,9 29,5 28,0 30,3 33,0 23,2 23,4 23,7 25,3 25,4 26,3 28,5 16,7 15,8 6,2 4,2 2,6 4,0 4,5 14 Diagram 4.8 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 80 70 Mdr kr 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4.1.7 Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Under 2015 gav handeln med livsmedelsvaror ett handelsunderskott på 52 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder större än 2014. Såväl export som import av livsmedelsvaror har ökat varje år under de senaste årens ekonomiska kriser. Mellan 2014 och 2015 ökade livsmedelsexporten med 8,0 procent och importen med 7,0. Handeln med andra länder inom EU genererade 43 procent av handelsunderskottet för livsmedelsindustrin. Samtidigt utgjorde exporten till EU 73 procent av den totala livsmedelsexporten och importen därifrån 61 procent av den totala importen. Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 48,6 52,9 53,2 57,0 62,3 68,3 73,7 89,9 92,8 96,8 100,8 107,8 117,2 125,4 -41,3 -39,9 -43,6 -43,7 -45,5 -49,0 -51,7 35,8 39,0 39,0 40,4 44,4 49,1 54,1 60,2 59,2 62,4 65,6 69,0 73,9 76,3 -24,4 -20,2 -23,4 -25,2 -24,5 -24,8 -22,1 15 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto 140 120 100 80 Mdr kr 60 40 20 0 -20 -40 -60 -80 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden9 4.2.1 Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för 2014 respektive 2015. I Diagram 4.10 visas exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde. 2015 uppgick Sveriges export till EU till 691 miljarder, vilket motsvarade 59 procent av Sveriges totala export på 1 181 miljarder. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 365 miljarder, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 69 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.7 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden samt värdeförändring mellan 2014 och 2015. 9 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 16 Diagram 4.10 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU 20 2014 2015 18 16 Andel (%) 14 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.11 Svensk export till EU(28) Värde för resp land 140 2014 2015 120 Mdr kr 100 80 60 40 20 0 17 Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden 2015 Exportvärde Exportandel i % av Värdeförändring i % Export till mdr kr total export från 2014 Tyskland Storbritannien Danmark Finland Nederländerna Belgien Frankrike Polen Italien Spanien Österrike Tjeckien Estland Litauen Irland Portugal Ungern Lettland Rumänien Slovakien Grekland Bulgarien Slovenien Luxemburg Malta Kroatien Ospec i EU 121,1 84,8 80,7 78,8 60,9 52,1 49,0 36,3 30,9 23,0 10,4 9,0 8,9 7,4 6,1 6,1 5,5 3,6 2,8 2,7 2,7 1,1 1,1 0,9 0,9 0,7 3,3 10,3 7,2 6,8 6,7 5,2 4,4 4,1 3,1 2,6 2,0 0,9 0,8 0,8 0,6 0,5 0,5 0,5 0,3 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,3 7 5 4 0 7 0 -1 10 14 11 9 9 7 12 -6 12 5 9 10 19 26 18 14 13 -11 17 -27 EU Totalt 691,1 58,5 5 Norge Island 121,7 2,5 10,3 0,2 3 28 Norden1 283,7 24,0 3 0,0 0,0 -6 815,3 69,0 5 Övriga länder 365,9 31,0 5 Export Totalt 1 181,2 100,0 5 Liechtenstein Inre marknaden2 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 1 4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde, för respektive land. 2015 uppgick den svenska importen från EU till 820 miljarder vil- 18 ket motsvarade 70 procent av den totala importen på 1 164 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. 2015 utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. 79 procent av Sveriges import kommer från den inre marknaden. Diagram 4.12 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 2014 2015 30 25 Andel (%) 20 15 10 5 0 Diagram 4.13 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 2014 2015 250 Mdr kr 200 150 100 50 0 19 Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden 2015 Importvärde Importandel i % av Värdeförändring i % Import från mdr kr total import 2014 Tyskland Nederländerna Danmark Storbritannien Finland Belgien Frankrike Polen Italien Estland Tjeckien Irland Spanien Österrike Ungern Slovakien Litauen Lettland Rumänien Portugal Luxemburg Slovenien Bulgarien Grekland Malta Kroatien Ospec i EU 209,2 96,5 89,6 64,3 53,7 50,7 50,6 40,3 37,6 18,3 17,1 16,6 15,7 14,1 9,0 8,1 7,7 5,6 3,8 3,6 2,6 1,8 1,3 1,2 0,6 0,4 0,0 18,0 8,3 7,7 5,5 4,6 4,4 4,3 3,5 3,2 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 0,8 0,7 0,7 0,5 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0.0 8 10 9 -7 -4 15 2 12 12 -1 18 17 4 2 32 8 -2 1 -10 3 -1 6 39 -8 215 -13 - EU Totalt 820,3 70,5 6 95,6 0,3 8,2 0,0 4 74 239,2 20,6 4 0,1 0,0 5 916,3 78,7 6 Övriga länder 247,6 21,3 0 Import Totalt 1 163,9 100,0 5 Norge Island Norden1 Liechtenstein Inre marknaden2 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 1 20 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, dvs. tredje land, svarade för 41 procent av det totala exportvärdet och 30 procent av den totala importen, efter avsändarland. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland och Schweiz med 1,2 vardera samt Turkiet med 1,1 procent. Exporten har ökat till alla dessa länder förutom till Ryssland dit den minskade med hela 33 procent. Sveriges handelsutveckling med Ryssland sedan 2001 illustreras i Diagram 4.15. Exporten till Norge ökade med 3,0 procent. Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export 2015 EU(28) 58,5% Övriga Europa 14,5% Oceanien m fl 1,4% Asien 12,3% Amerika 10,6% 21 Afrika 2,7% Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2014 Övriga Europa varav: Gibraltar Island Norge Ryssland Schweiz Serbien Turkiet Ukraina 2015 Andel (%) 2014 2015 Värdeförändring (%) 173,6 171,8 15,4 14,5 -1,0 2,1 1,9 118,2 22,1 11,8 1,0 13,1 1,8 1,4 2,5 121,7 14,7 13,7 1,1 13,2 2,2 0,2 0,2 10,5 2,0 1,0 0,1 1,2 0,2 0,1 0,2 10,3 1,2 1,2 0,1 1,1 0,2 -33,2 28,1 3,0 -33,5 15,9 5,2 0,6 20,0 Diagram 4.15 Sveriges handel med Ryssland 2001 - 2015 Export Import (ursprungsland) 70 60 Mdr kr 50 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Exporten till Afrika minskade med 3,5 procent mellan 2014 och 2015. Sammantaget utgjorde exporten till Afrika 2,7 procent av Sveriges totala export, 0,2 procentenheter mindre än 2014. 22 Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2014 2015 Andel (%) 2014 2015 Värdeförändring (%) Nordafrika varav: Algeriet Egypten Marocko 16,6 14,7 1,5 1,2 -11,2 3,9 6,9 3,8 4,0 6,2 2,7 0,3 0,6 0,3 0,3 0,5 0,2 4,1 -11,2 -26,8 Västafrika varav: Nigeria 5,5 4,4 0,5 0,4 -21,4 2,6 2,0 0,2 0,2 -23,9 10,5 12,5 0,9 1,1 18,2 0,2 1,3 0,0 0,1 449,8 6,8 7,5 0,6 0,6 10,4 32,7 31,5 2,9 2,7 -3,5 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: Etiopien Sydafrika Totalt Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten ökade med 16 miljarder, motsvarande 15 procent. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog 2015 emot 7,7 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan 2001. Mellan 2014 och 2015 ökade Sveriges export till USA med 19 procent. Kanada och Brasilien, de näst största och tredje största amerikanska exportmarknaderna, tog emot 0,8 respektive 0,6 procent av svensk export. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Nordamerika varav: Kanada USA Central- och Sydamerika varav: Argentina Brasilien Chile Mexiko Peru Totalt Värde 2014 2015 Andel (%) 2014 2015 Värdeförändring (%) 84,6 100,5 7,5 8,5 18,8 7,8 75,9 9,1 90,6 0,7 6,7 0,8 7,7 17,6 19,4 24,3 24,2 2,2 2,1 -0,3 1,6 9,2 2,7 4,5 1,4 2,1 7,3 2,7 5,8 1,5 0,1 0,8 0,2 0,4 0,1 0,2 0,6 0,2 0,5 0,1 33,0 -20,4 2,0 27,5 7,8 108,9 124,7 9,7 10,6 14,5 23 Diagram 4.16 Sveriges handel med USA 2001 - 2015 Export Import (ursprungsland) 120 100 Mdr kr 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tabell 4.13 redovisar svensk exportutveckling i Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien från 135 till 146 miljarder, motsvarande 7,6 procent. De största asiatiska mottagarländerna är Kina, Japan, Indien och Saudiarabien. Kina tog emot svensk export till ett värde av 45 miljarder. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Asien sedan 2001. 24 Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde 2014 När- och Mellanöstern varav: Förenade Arabemiraten Irak Iran Israel Oman Qatar Saudiarabien 2015 Andel (%) 2014 2015 Värdeförändring (%) 31,8 31,2 2,8 2,6 -1,7 7,1 6,8 0,6 0,6 -4,7 2,3 2,1 2,4 1,4 2,3 11,2 2,1 2,5 2,4 1,8 1,8 10,5 0,2 0,2 0,2 0,1 0,2 1,0 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,9 -9,2 21,0 1,4 27,0 -21,0 -6,5 Övriga Asien varav: Hongkong Filippinerna Indien Indonesien Japan Kina Malaysia Pakistan Singapore Sydkorea Taiwan Thailand Vietnam 103,5 114,3 9,2 9,7 10,4 0,9 4,4 10,4 3,1 14,0 39,9 2,9 2,3 5,9 8,7 3,6 3,9 1,2 1,3 4,7 10,9 2,9 15,2 45,2 2,7 2,0 6,4 9,8 3,8 5,4 1,3 0,1 0,4 0,9 0,3 1,2 3,5 0,3 0,2 0,5 0,8 0,3 0,3 0,1 0,1 0,4 0,9 0,2 1,3 3,8 0,2 0,2 0,5 0,8 0,3 0,5 0,1 40,8 8,4 5,4 -4,4 8,5 13,3 -4,7 -14,0 8,1 12,0 4,8 39,1 13,8 Totalt 135,2 145,5 12,0 12,3 7,6 25 Diagram 4.17 Sveriges handel med Asien 2001 - 2015 Export Import (ursprungsland) 180 160 140 Mdr kr 120 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4.3.2 Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Varuimporten från Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 13 procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa minskade med 5,8 procent mellan 2014 och 2015. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 96 miljarder, motsvarande 8,2 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 4,4 procent. Från Ryssland minskade importen med hela 29 procent, medan den ökade från Schweiz och Turkiet med 16 respektive 5,9 procent. Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import 1-3 kv 2015 EU(28) 70,5% Oceanien m fl 0,2% Asien 10,7% Amerika 4,2% 26 Övriga Europa 13,4% Afrika 0,9% Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. Råolja utgjorde 19 procent av det totalaimportvärdet från Norge 2015. För Ryssland minskade oljans andel från 71 till 65 procent mellan 2014 och 2015. Tillsammans stod Norge och Ryssland för 70 procent av Sveriges totala råoljeimport. Medan Ryssland stod för 42 procent utgjorde Norges andel 28 procent av råoljeimporten 2015.10 Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland * Övriga Europa varav Norge Ryssland Schweiz Turkiet Ursprungsland* Värde 2014 2015 Andel 2014 2015 Värdeförändring (%) Värde 2014 2015 166,0 156,3 14,9 13,4 -5,8 163,6 152,5 91,6 54,3 8,1 9,8 95,6 38,3 9,4 10,4 8,2 4,9 0,7 0,9 8,2 3,3 0,8 0,9 4,4 -29,5 16,1 5,9 87,2 56,4 7,8 10,0 91,0 39,4 9,1 10,5 Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Mellan 2014 och 2015 minskade importen från Afrika från 16 till 11 miljarder, motsvarande 32 procent. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 69 procent av importen från Afrika. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Värde 2014 2015 Nordafrika 1,1 1,1 0,1 0,1 -2,8 1,3 1,2 Västafrika varav Nigeria 11,3 7,0 1,0 0,6 -38,5 11,4 6,5 11,2 6,9 1,0 0,6 -38,5 11,2 6,4 3,6 2,8 0,3 0,2 -22,4 3,7 3,0 2,2 1,6 0,2 0,1 -26,0 2,2 1,6 16,1 10,9 1,5 0,9 -32,3 16,4 10,6 Centr.- Öst- och Södra Afrika varav Sydafrika * Totalt Andel 2014 Ursprungsland* 2015 Värdeförändring (%) Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Värde 2014 2015 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad 10 27 Mellan 2014 och 2015 ökade Sveriges import från Amerika med 8,6 procent. Importen från USA ökade med 14 procent. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,7 procent av Sveriges totala importvärde. Medan importen från Brasilien och Kanada ökade med 22 respektive 15 procent, minskade den från Chile, Peru och Venezuela med 19, 2,7 respektive 38 procent. Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Nordamerika varav Kanada USA Central- och Sydamerika varav Brasilien Chile Peru Venezuela * Totalt Ursprungsland* Värde 2014 2015 Andel 2014 2015 Värdeförändring (%) Värde 2014 2015 30,9 35,2 2,8 3,0 13,7 31,1 35,7 2,8 28,1 3,3 31,9 0,3 2,5 0,3 2,7 15,3 13,6 2,9 28,2 3,8 31,9 14,5 14,2 1,3 1,2 -2,2 15,4 14,9 4,1 1,7 1,1 4,8 5,0 1,4 1,1 2,9 0,4 0,2 0,1 0,4 0,4 0,1 0,1 0,3 22,4 -18,7 -2,7 -38,2 4,2 1,7 1,5 4,8 5,2 1,4 1,1 2,9 45,5 49,4 4,1 4,2 8,6 46,5 50,6 Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan 2014 och 2015 ökade importvärdet från Asien med 13 procent. Medan importen från När- och Mellanöstern minskade med 8,2 procent, ökade den från Övriga Asien med 14 procent, från 106 till 120 miljarder. Importen ökade från samtliga större leverantörsländer i Övriga Asien. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta framkommer vid en jämförelse av importvärdet med Hong Kong som avsändningsland respektive ursprungsland. 28 Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Värde 2014 2015 Andel 2014 2015 Värdeförändring (%) Värde 2014 2015 4,8 4,4 0,4 0,4 -8,2 4,6 4,4 1,2 1,3 0,9 1,2 1,3 1,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 -1,9 1,3 10,4 1,2 1,3 0,9 1,2 1,4 1,0 Övriga Asien varav Bangladesh Hong Kong Indien Indonesien Japan Kina Malaysia Pakistan Singapore Sydkorea Taiwan Thailand Vietnam 105,6 120,0 9,5 10,3 13,7 113,3 129,3 2,7 8,5 5,3 1,1 10,0 50,0 2,9 1,0 1,5 6,1 5,1 3,7 6,5 3,5 9,3 5,9 1,4 10,0 59,0 3,1 1,2 1,5 6,2 5,5 3,9 7,8 0,2 0,8 0,5 0,1 0,9 4,5 0,3 0,1 0,1 0,5 0,5 0,3 0,6 0,3 0,8 0,5 0,1 0,9 5,1 0,3 0,1 0,1 0,5 0,5 0,3 0,7 33,5 9,7 11,9 29,0 0,3 18,0 5,3 12,4 2,2 2,4 8,3 3,3 20,1 2,7 2,5 5,4 1,2 11,7 59,6 3,5 1,0 0,8 6,2 6,0 4,2 6,8 3,6 2,8 6,0 1,5 13,0 69,3 3,5 1,2 1,3 6,6 6,3 4,1 8,0 Totalt 110,4 124,4 9,9 10,7 12,7 117,9 133,7 När- och Mellanöstern varav Israel Qatar Saudiarabien * Ursprungsland* Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 29 5. Tjänstehandel Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2006 och 2015. Värdet på tjänsteexporten uppgick 2015 till 605 miljarder och tjänsteimporten till 498 miljarder. 2015 ökade Sveriges export av tjänster med 15 procent jämfört med Tabell 5.1 – Sveriges utrikeshandel med 2014. Tjänsteimporten ökade med 9,9 tjänster procent. Tjänstehandeln resulterade i ett Flöden (netto), miljarder kr positivt netto om 107 miljarder, vilket är Export Import Netto 35 miljarder mer än 2014. Tjänsteexpor321,0 286,6 34,3 2006 ten utgjorde 32 procent av Sveriges totala export 2015 och tjänsteimporten 30 pro362,5 315,7 46,8 2007 cent av total import. 388,8 348,5 40,3 2008 383,5 343,8 39,8 2009 I samband med att SCB publicerade statistik för betalningsbalansen för helåret 390,8 341,2 49,6 2010 2015 publicerade de även för första 423,4 356,3 67,0 2011 gången statistik över Sveriges tjänstehan438,6 371,1 67,5 2012 del fördelat på de största tjänstehandels475,7 395,3 80,3 2013 partnerna. Tjänsteexporten till EU ökade 524,5 452,7 71,8 2014 2015 med 16 procent och utgjorde 53 procent av Sveriges totala tjänsteexport. 604,6 497,5 107,1 2015 Norge, USA och Storbritannien var de länder som tog emot störst del av den svenska tjänsteexporten 2015. Tillsammans tog dessa emot 33 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Tjänsteexporten ökade kraftigt till de flesta av Sveriges största tjänsteexportmottagare men ökningen på 44 procent till Storbritannien står ut särskilt. Diagram 5.1 Tjänsteexport efter handelspartner Andel av total tjänsteexport 2015 USA 10% Övriga länder 18% Schweiz 5% Danmark 6% Finland 6% Övriga EU 14% Nederländerna 4% Frankrike 5% Tyskland 8% Storbritannien 10% Norge 14% 30 EU:s andel av Sveriges totala tjänsteimport uppgick till 64 procent. De tre länder från vilka Sverige importerade mest tjänster var USA, Storbritannien och Tyskland som tillsammans stod för 36 procent av tjänsteimporten. Tjänsteimporten ökade från dessa tre länder med 19, 14 respektive 8,4 procent. Diagram 5.2 Tjänsteimport efter handelspartner Andelar av total tjänsteimport 2015 Övriga länder 13% USA 14% Schweiz 2% Danmark 8% Övriga EU 23% Finland 5% Tyskland 9% Nederländerna 3% Frankrike Norge 4% 7% Storbritannien 12% 31 Tabell 5.2 – Sveriges utrikeshandel med tjänster efter handelspartner Miljarder kr. Förändring (%) Export Import Förändr 2014 2015 2014 2015 (%) EU28 Belgien 275 608 320 239 16,2 295 665 320 762 Förändr (%) 8,5 8 039 6 909 -14,1 7 926 8 710 9,9 Danmark 35 323 38 970 10,3 36 910 39 907 8,1 Finland 34 982 38 812 10,9 28 082 25 173 -10,4 Frankrike 25 640 29 358 14,5 18 254 20 316 11,3 Irland 12 195 14 876 22,0 18 708 19 343 3,4 Italien 7 514 8 882 18,2 9 961 9 825 -1,4 Luxemburg 7 288 8 298 13,9 9 159 9 807 7,1 19 106 21 956 14,9 12 641 14 535 15,0 Polen 4 958 6 167 24,4 9 865 11 937 21,0 Spanien 6 263 6 959 11,1 12 918 14 881 15,2 Storbritannien 40 812 58 865 44,2 53 881 61 542 14,2 Tyskland 41 291 45 872 11,1 40 303 43 691 8,4 Österrike 9 658 9 661 0,0 3 461 3 804 9,9 248 938 284 399 14,2 157 117 176 779 12,5 Nederländerna Extra-EU Hong Kong 959 1 351 40,9 7 342 8 570 16,7 Indien 3 517 4 939 40,4 5 717 6 418 12,3 Japan 6 308 5 979 -5,2 2 305 2 641 14,6 Kanada 3 418 2 923 -14,5 5 316 5 450 2,5 Kina 7 389 13 602 84,1 8 483 9 191 8,3 Norge 71 308 81 476 14,3 34 075 33 396 -2,0 Ryssland 6 568 7 097 8,1 1 486 1 164 -21,7 Schweiz 25 985 32 898 26,6 7 819 8 557 9,4 Sydkorea 4 666 6 063 29,9 1 212 1 498 23,6 Thailand 1 791 1 926 7,5 4 122 4 678 13,5 58 888 60 457 2,7 60 487 71 984 19,0 524 547 604 638 15,3 452 781 497 541 9,9 USA Totalt Drygt tre fjärdedelar av den totala tjänsteexporten utgjordes av övriga affärstjänster, tele- data och informationstjänster, resor och transporter. Dessa tjänstenäringar dominerade även importen, och uppgick till 85 procent av den totala tjänsteimporten. Branschaggregatet övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen vad gäller såväl export (24 procent) som import (32 procent). Branschen inbegriper kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel arkitekt, tekniska och vetenskapliga tjänster samt FoU tjänster. Övriga affärstjänster omfattar även ett aggregat av övriga tjänster dit alla andra typer av affärstjänster fördelas. Detta aggregat är en betydande post i tjänstestatistiken. 32 Tabell 5.3 – Sveriges utrikeshandel med tjänster efter bransch Miljarder kr. Förändring (%) Export Import Förändr Förändr 2014 2015 2014 2015 (%) (%) Netto 2014 2015 Tillverkningstj. 1,0 1,5 50,0 3,7 4,1 10,8 -2,6 -2,6 Underhåll och rep.tj av varor 2,8 3,4 21,4 1,8 2,3 27,8 0,9 1,2 77,7 88,1 13,4 55,6 57,0 2,5 22,3 31,0 Transporter Flygtransporttj. 20,5 23,8 16,1 16,2 15,2 -6,2 4,3 8,8 Järnvägstransporttj. 1,2 1,2 0,0 2,2 2,0 -9,1 -1,0 -0,8 Post och kurir 2,6 3,5 34,6 3,0 3,2 6,7 -0,6 0,3 Sjötransporttj. 26,5 27,5 3,8 26,2 27,1 3,4 0,5 0,4 Vägtransporttj. 1,2 1,2 0,0 2,2 2,0 -9,1 -1,0 -0,8 Övriga transporttj. 1,0 1,0 0,0 0,7 0,6 -14,3 0,2 0,4 Resor 88,2 103,3 17,1 126,9 142,2 12,1 -38,8 -38,9 Byggtj. 5,5 6,2 12,7 16,5 16,2 -1,8 -10,9 -10,0 Försäkringar 6,6 7,7 16,7 1,7 2,1 23,5 4,8 5,7 Finansiella tj. 32,8 39,2 19,5 12,8 16,2 26,6 20,0 23,0 FISIM 13,6 16,5 21,3 3,3 5,6 69,7 10,3 11,0 Finansiella tj. exkl. FISIM 19,2 22,7 18,2 9,4 10,7 13,8 9,7 12,0 Immateriella rättigheter Tele-, data och informationstj. Datatj. Informationstj. Tele Övriga affärstj. Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. Bokföring och adm. tj. 63,1 74,1 17,4 26,6 35,5 33,5 36,4 38,6 109,8 125,3 14,1 52,2 57,5 10,2 57,5 67,7 93,3 109,8 17,7 35,9 40,9 13,9 57,4 68,7 4,1 2,8 -31,7 2,6 2,6 0,0 1,5 0,1 12,3 12,9 4,9 13,7 13,9 1,5 -1,4 -1,1 131,2 149,4 13,9 150,7 159,6 5,9 -19,6 -10,2 15,3 19,3 26,1 5,5 5,7 3,6 9,9 13,6 4,6 4,2 -8,7 2,2 2,7 22,7 2,3 1,6 16,2 28,3 74,7 46,4 51,3 10,6 -30,3 -22,9 Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 1,9 2,0 5,3 0,3 0,5 66,7 1,5 1,4 Juridiska tj. 2,1 2,5 19,0 2,2 2,1 -4,5 0,0 0,4 Management och PR 8,0 8,4 5,0 11,4 14,1 23,7 -3,4 -5,6 Marknadsföringstj. 8,5 10,3 21,2 14,9 13,4 -10,1 -6,3 -3,1 74,5 74,5 0,0 67,6 69,9 3,4 6,8 4,6 Personliga tj., kultur m.m 3,3 3,6 9,1 2,7 3,4 25,9 0,5 0,4 Offentliga tj. 2,6 2,9 11,5 1,3 1,6 23,1 1,3 1,3 524,5 604,6 15,3 452,7 497,5 9,9 71,8 107,1 FOU-tj. Övriga tj. Totalt * FISIM= Finansiell förmedlingstjänst indirekt beräknad 33 Diagram 5.3 Fördelning av svensk tjänsteexport 2015 Immateriella rättigheter 11,6% Tele-, data och informationstj. 20,8% Övriga affärstj. 24,0% Personliga tj., kultur m.m 0,6% Finansiella tj. 6,6% Försäkringar 1,4% Offentliga tj. 0,5% Byggtj. 1,1% Resor 18,1% Transporter 14,6% Tillverkningstj. 0,3% Underhåll och rep.tj av varor 0,6% Diagram 5.4 Sveriges export av övriga affärstjänster 2015 Juridiska tj. 1,7% FOU-tj. 18,9% Bokföring och adm. tj. 2,8% Management och PR 5,6% Marknadsförings tj. 6,9% Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. 12,9% Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 1,3% Övriga tj. 49,8% 34 Diagram 5.5 Fördelning av svensk tjänsteimport 2015 Byggtj. 3,2% Resor 29,8% Försäkringar 0,4% Transporter 11,9% Finansiella tj. 3,2% Underhåll och rep.tj av varor 0,5% Immateriella rättigheter 5,3% Tillverkningstj. 1,0% Offentliga tj. 0,3% Tele-, data och informationstj. 12,0% Personliga tj., kultur m.m 0,7% Övriga affärstj. 31,7% Diagram 5.6 Sveriges import av övriga affärstjänster 2015 Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. 3,6% Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 0,3% Övriga tj. 43,8% Marknadsförings tj. 8,4% Management och PR 8,8% Bokföring och adm. tj. Juridiska tj. 1,7% 1,3% FOU-tj. 32,1% 35 Tabell 5.4 – Sveriges tjänsteexport Miljarder kr 2009 2010 2011 Tillverkningstj. 2012 2013 2014 2015 .. .. .. .. 0,7 1,0 1,5 4,3 5,7 3,8 3,6 3,1 2,8 3,4 Transporter 78,0 75,8 75,0 76,4 77,5 77,7 88,1 Resor 61,7 62,5 68,6 71,9 75,2 88,2 103,3 Byggtj. 5,2 5,9 5,9 5,3 5,3 5,5 6,2 Försäkringar 6,4 5,8 5,7 5,5 5,9 6,6 7,7 Finansiella tj. 8,5 7,5 9,9 10,4 28,0 32,8 39,2 Immateriella rättigheter 35,0 41,7 43,1 51,2 50,4 63,1 74,1 Tele-, data och informationstj. 67,2 62,9 82,2 80,9 93,9 109,8 125,3 110,4 116,5 122,8 127,0 129,3 131,2 149,4 Underhåll och rep.tj av varor Övriga affärstj. Personliga tj., kultur m.m 2,8 2,7 3,7 3,8 3,6 3,3 3,6 Offentliga tj. 4,1 3,8 2,6 2,9 2,7 2,6 2,9 383,5 390,8 423,4 438,6 475,7 524,5 604,6 Total tjänsteexport Tabell 5.5 – Sveriges tjänsteimport Miljarder kr 2009 2010 2011 Tillverkningstj. 2012 2013 2014 2015 .. .. .. .. 3,3 3,7 4,1 3,2 3,6 2,1 1,9 1,8 1,8 2,3 Transporter 54,8 57,6 55,3 56,0 55,7 55,6 57,0 Resor 85,6 94,1 100,1 105,8 114,7 126,9 142,2 Byggtj. 9,2 8,2 12,0 13,5 13,7 16,5 16,2 Försäkringar 3,3 2,9 2,4 2,1 2,1 1,7 2,1 Finansiella tj. 3,7 3,3 4,0 3,8 10,9 12,8 16,2 13,8 10,4 12,6 16,8 17,8 26,6 35,5 34,6 32,4 35,2 39,2 42,6 52,2 57,5 131,1 125,0 129,3 128,5 129,2 150,7 159,6 Underhåll och rep.tj av varor Immateriella rättigheter Tele-, data och informationstj. Övriga affärstj. Personliga tj., kultur m.m 2,6 2,4 2,2 2,2 2,4 2,7 3,4 Offentliga tj. 1,6 1,3 1,3 1,6 1,4 1,3 1,6 343,8 341,2 356,3 371,1 395,3 452,7 497,5 Total tjänsteimport 36 Tabell 5.6 – Sveriges tjänstehandel, netto Miljarder kr 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 .. .. .. .. -2,5 -2,6 -2,6 1,1 2,1 1,7 1,8 1,3 0,9 1,2 23,0 18,1 19,7 20,4 21,9 22,3 31,0 Resor -23,8 -31,6 -31,6 -34,0 -39,6 -38,8 -38,9 Byggtj. -4,0 -2,2 -6,1 -8,2 -8,5 -10,9 -10,0 Försäkringar 3,0 2,9 3,4 3,4 3,9 4,8 5,7 Finansiella tj. 4,9 4,2 5,9 6,5 17,1 20,0 23,0 Immateriella rättigheter 21,3 31,2 30,5 34,4 32,6 36,4 38,6 Tele-, data och informationstj. 32,6 30,5 47,1 41,7 51,4 57,5 67,7 -20,8 -8,6 -6,4 -1,4 0,2 -19,6 -10,2 Personliga tj., kultur m.m 0,3 0,3 1,6 1,5 1,0 0,5 0,4 Offentliga tj. 2,5 2,4 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 39,8 49,6 67,0 67,5 80,3 71,8 107,1 Tillverkningstj. Underhåll och rep.tj av varor Transporter Övriga affärstj. Totalt Diagram 5.7 Tjänstehandel, netto 2014 80 Mdr SEK 60 40 20 0 -20 -40 37 2015 6. Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden Tabell 6.1 och Diagram 6.1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar mellan 2006 och 2015. Inflöden avser nettot av de investeringar som utländska företag gjort i Sverige. Utflöden avser svenska företags investeringar utomlands. 2015 resulterade svenska direktinvesteringar i utlandet i ett utflöde på 200 miljarder. Utflödet 2014 uppgick till 59 miljarder. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige uppgick 2015 till 106 miljarder, vilket kan jämföras med 24 miljarder Vad är en direktinvestering? 2014. Tabell 6.1 – In- och utflöden av direktinvesteringar Flöden (netto), miljarder kr Inflöde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 203,1 195,0 243,1 77,3 1,0 83,9 110,7 31,6 24,4 106,1 Utflöde 196,8 262,5 200,1 200,5 146,7 193,9 196,1 195,9 58,8 200,0 Över det senaste decenniet har de svenska företagens investeringar utomlands övergått de utländska företagens investeringar i Sverige under alla år förutom 2006 och 2008. För en relativt liten avancerad ekonomi som Sverige är denna situation inte förvånande utan kan ses om en indikation på att svenska företag framgångsrikt dragit nytta av sina konkurrensfördelar vid expansion bortom en förhållandevis liten hemmamarknad. En direktinvestering är en form av internationella kapitalflöden som vanligtvis avser kapitaltillskott till företag i andra länder än där det investerande företaget har sitt yttersta ägande. För att en direktinvestering ska uppstå ska ett företag, direkt eller indirekt, äga minst 10 procent av aktiekapitalet eller rösterna i ett företag eller kommersiell fastighet i ett annat land. En direktinvestering syftar till kontroll och görs ofta genom förvärv av existerande företag men kan även utgöras av nyetableringar, fusioner, expansioner eller följdinvesteringar. Utländska direktinvesteringar i Sverige är de investeringar som utländska företag gör i företag belägna i Sverige, där det investerande företaget skaffar sig en ägarandel på minst 10 procent och på så sätt får möjlighet till kontroll och inflytande över förvaltningen i dessa företag. Detta kan, till exempel, gälla investeringar i majoritetsägda företag (dotterföretag) eller förvärv av större minoritetsposter i företag som investeraren har en väsentlig intressegemenskap med. Svenska direktinvesteringar i utlandet är på motsvarande sätt de investeringar som svenska företag gör i företag i andra länder. Kapitalflöden som inte antas ge upphov till ägarinflytande benämns portföljinvesteringar och berörs inte i denna rapport. 38 Diagram 6.1 Utländska direktinvesteringar Flöden, 2006 - 2015 Utflöde Inflöde 300 250 Mdr SEK 200 150 100 50 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige Tabell 6.2 visar hur värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige förändrats. Som tidigare nämnts uppgick nettoinflödet 2015 till 106 miljarder, en ökning med 82 miljarder jämfört med 2014. Tabell 6.2 – Utländska direktinvesteringar i Sverige efter investeringspost Flöden (netto), miljarder kr Eget kapital Långfristiga lån Kortfristiga lån Återinvesterade vinstmedel Direkta investeringar i Sverige totalt 2010 2011 2012 2013 2014 2015 -3,5 3,2 -27,8 29,1 30,5 24,5 22,1 6,8 218,5 -78,0 -38,3 8,5 75,3 -84,7 11,3 29,8 -26,2 -40,8 37,8 53,5 82,9 -42,6 -39,6 105,4 1,0 83,9 110,7 31,6 24,4 106,1 Tabell 6.3 visar värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige efter region och land för 2014 och 2015. Majoriteten investeringarna kommer från andra OECD länder, vilka sammantaget svarade för ett inflöde om 164 miljarder 2015. Negativa flöden (desinvesteringar) förekommer. De tre största positiva inflödena kom från Luxemburg, Tyskland och Kanada, medan de största negativa nettoinflödena skedde i relation till Nederländerna, Finland, och Cypern. Redovisningen visar även att flödena från ett specifikt land kan variera kraftigt över tid. Till exempel var investeringar från Nederländerna och Finland positiva 2014 men kraftigt negativa 2015. 39 Tabell 6.3 – Utländska direktinvesteringar i Sverige efter region och land* Flöden (netto), miljarder kr. Länder sorterade i fallande ordning för 2015 Region Afrika Asien EU28 Europa exkl EU28 Nord- och Centralamerika Oceanien Sydamerika OECD Världen totalt (exkl. Sverige) Land* Luxemburg Tyskland Kanada Storbritannien Norge Irland Danmark Schweiz Frankrike Österrike Malta Spanien Kina USA Guernsey Belgien Jersey Cypern Finland Nederländerna 2014 2015 Skillnad (mdr) .. 8,0 43,9 4,8 -22,7 -13,2 .. .. 26,4 105,6 15,5 -37,3 .. .. .. 18,4 61,7 10,7 -14,6 .. .. 26,2 189,9 163,7 24,4 106,1 81,7 -55,7 74,6 -0,1 -5,0 9,0 -10,8 7,1 -2,9 3,9 2,8 1,3 3,1 2,1 -37,8 0,0 -30,4 -1,8 -12,8 10,3 34,0 90,8 42,2 40,1 19,3 17,8 13,8 6,8 5,2 4,0 3,8 2,5 1,5 1,1 -1,4 -1,5 -4,9 -5,9 -12,9 -28,1 -45,1 146,5 -32,3 40,2 24,3 8,8 24,7 -0,3 8,0 0,1 1,1 1,2 -1,6 -1,0 36,4 -1,4 25,4 -4,1 0,0 -38,4 -79,1 * Länder där värdet på nettoinvesteringen är större än 1,0 miljard, alternativt mindre än minus 1,0 miljard för senast inkluderade period. Länder med värde inom detta intervall (-1<1 miljard) exkluderas Anm: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen utelämnats från sammanställningen 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet Tabell 6.4 visar hur värdet på utländska direktinvesteringar från Sverige till utlandet förändrats. 2015 utgjordes det positiva utflödet, som uppgick till 200 miljarder, av 148 miljarder återinvesterade vinstmedel och 33 miljarder eget kapital. Lång- och kortfristiga lån bidrog till nettoutflödet med 5,7 respektive 13 miljarder. 40 Tabell 6.4 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter investeringspost Flöden (netto), miljarder kr 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Eget kapital Långfristiga lån Kortfristiga lån Återinvesterade vinstmedel 59,5 -21,9 24,3 84,7 54,2 -33,4 72,5 100,6 103,1 58,9 -34,6 68,7 11,0 74,4 12,4 98,1 -75,3 46,7 -11,8 99,2 32,8 5,7 13,1 148,4 Direktinvesteringar i utlandet totalt 146,7 193,9 196,1 195,9 58,8 200,0 Tabell 6.5 och Tabell 6.6 visar värdet på svenska direktinvesteringar utomlands efter region respektive land 2014 och 2015. Koncentrationen till OECD-länder, och särskilt till EU och Övriga Europa var påtaglig medan investeringar i länder utanför OECD var förhållandevis små. De tre största positiva utflödena gick till USA, Norge och Danmark, som 2015 tog emot investeringar till ett värde på cirka 31, 30 respektive 23 miljarder. De tre största negativa utflödena relaterade till Storbritannien, Belgien och Spanien. Redovisningen visar att utflöden till ett specifikt land kan skifta kraftigt över tid. Till exempel ökade direktinvesteringar i USA från ett negativt utflöde på 30 miljarder 2014 till ett positivt utflöde på 31 miljarder 2015. Tabell 6.5 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter region Flöden (netto), miljarder kr 2014 Region Afrika Asien EU28 Europa exkl EU28 Nord- och Centralamerika Oceanien Sydamerika OECD Världen totalt (exkl. Sverige) 2015 Skillnad (mdr) -2,3 7,7 52,9 14,9 -26,0 4,1 7,1 47,6 1,5 22,8 83,3 47,1 34,0 1,0 10,0 152,3 3,8 15,1 30,4 32,2 59,9 -3,1 2,8 104,8 58,8 200,0 141,3 41 Tabell 6.6 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter land* Flöden (netto), miljarder kr. Sorterade i fallande ordning för 2015 2014 Land* USA Norge Danmark Finland Luxemburg Kina Tyskland Schweiz Estland Irland Polen Brasilien Ryssland Japan Litauen Lettland Hong Kong Bolivia Nederländerna Kanada Malta Indien Sydafrika Guernsey Ungern Taiwan Frankrike Portugal Argentina Italien Marocko Israel Spanien Belgien Storbritannien -30,4 9,2 6,5 16,8 3,1 6,6 7,9 14,8 4,1 -2,3 -5,2 3,7 2,0 -3,0 -1,7 1,3 3,5 0,8 32,0 1,4 1,5 0,9 0,5 -10,6 0,7 -1,8 -2,0 1,7 1,1 14,6 -1,4 -2,1 2,3 -5,0 -23,9 2015 31,0 29,6 23,1 21,0 18,7 12,9 12,9 11,4 5,7 4,7 4,5 4,4 3,9 3,8 3,2 2,9 2,5 2,3 2,2 2,0 1,9 1,7 1,7 1,5 1,3 1,3 1,1 1,0 1,0 -1,2 -1,4 -1,4 -2,6 -8,9 -11,4 Skillnad (mdr) 61,4 20,4 16,6 4,2 15,6 6,3 5,1 -3,4 1,6 6,9 9,7 0,6 1,9 6,8 4,9 1,6 -0,9 1,4 -29,8 0,6 0,4 0,8 1,2 12,1 0,6 3,1 3,2 -0,6 -0,1 -15,7 0,0 0,7 -4,9 -3,9 12,5 * Länder där värdet på nettoinvesteringen är större än 1,0 miljard, alternativt mindre än minus 1,0 miljard för senast inkluderade period. Länder med värde inom detta intervall (-1<1 miljard) exkluderas Anm: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen utelämnats från sammanställningen 42 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch Tabell 6.7 visar inflöden av utländska direktinvesteringar i Sverige och utflöden av svenska direktinvesteringar i utlandet efter bransch för åren 2014 och 2015. För flera näringsgrenar är statistiken över direktinvesteringar sekretessbelagd. Bland de som det finns offentlig statistik för är det värt att nämna Kunskapsintensiv service. 2015 var inflödet i denna bransch positivt och uppgick till 54 miljarder. Även utflödet var positivt och uppgick till 102 miljarder. 2014 var såväl in- som utflöde av Kunskapsintensiva tjänster negativa. Tabell 6.7 – Direktinvesteringsflöden efter bransch Flöden (netto), miljarder kr Bransch Inflöde 2014 Utvinning -1,4 -5,2 Tillverkningsindustri (LMT) .. Tillverkningsindustri (MHT) .. Energi Bygg Handel och logistik Inflöde 2015 Utflöde 2014 Utflöde 2015 1,3 -2,7 .. .. 27,2 .. 62,6 26,1 -18,2 -32,1 .. .. -1,4 -0,8 .. .. 20,0 17,0 59,5 33,8 -30,9 53,9 -8,1 101,6 Annan service -0,7 .. .. .. Ej branschfördelad 15,0 17,2 -27,9 -1,7 Kunskapsintensiv service Anm: Branschindelning, koder enligt SNI2007: Utvinning (SNI 01-09), Tillverkningsindustri LMT (SNI 10-18, 23, 27, 31-33), Tillverkningsindustri MHT (SNI 24-26, 28-30), Energi (SNI 35-39), Bygg (SNI 41-43), Handel och logistik (SNI 45-56) Kunskapsintensiv service (58-75, 77-82), Annan service (SNI 85-99). Om uppgifter för enskilda branscher inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen utelämnats från sammanställningen 6.2 Direktinvesteringstillgångar Tabell 6.8 och Diagram 6.2 redovisar nettot av direktinvesteringstillgångar vid slutet (kvartal 4) av åren 2006-2015. Från slutet av 2014 till motsvarande tidpunkt 2015 ökade de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet från 2 897 till 2 920 miljarder, motsvarande 0,8 procent. Samtidigt minskade de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige med 1,4 procent från 2 412 till 2 379 miljarder. Sedan 2006 har värdet på Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet ökat med 62 procent och Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige med 53 procent. Detta kan ses som en övergripande indikation på att Sveriges ekonomiska integrering med andra länder ökat påtagligt över tid. 43 Tabell 6.8 – Direktinvesteringstillgångar Netto, Miljarder kr (vid periodens utgång) Svenska DItillgångar i utlandet Vad innebär DI-tillgångar? Utländska DI-tillgångar i Sverige 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 800,9 2 126,8 2 522,6 2 515,1 2 512,1 2 612,4 2 531,7 2 712,5 2 897,3 1 559,4 1 885,2 2 177,6 2 363,7 2 329,4 2 404,2 2 429,1 2 480,3 2 412,2 2015 2 919,7 2 379,3 Direktinvesteringstillgångar består av eget kapital, finansiella fordringar och skulder inom ett direktinvesteringsförhållande, samt direktägda kommersiella fastigheter. Reala investeringar i anläggningar eller maskiner ingår inte. Förändringar i värdet på direktinvesteringstillgångar, såväl svenskägda i utlandet som utlandsägda i Sverige utgörs ofta genom företagsförvärv, nyetableringar, koncernmässiga omstruktureringar och återinvesterade vinster. Värdet kan även påverkas av växelkursförändringar och andra faktorer. I förhållandevis små ekonomier som Sverige kan stora enskilda affärer ha en betydande inverkan på den totala värdeutvecklingen. Diagram 6.2 Direktinvesteringstillgångar 2006 - 2015 3500 Svenska DI-tillgångar i utlandet Utländska DI-tillgångar i Sverige 3000 Mdr SEK 2500 2000 1500 1000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Tabell 6.9 redovisar utvecklingen för direktinvesteringstillgångarna i Sverige från de största investeringsländerna för åren 2010-2014. De senaste åren har de länder med störst direktinvesteringstillgångar i Sverige varit Nederländerna, Luxemburg 44 och Storbritannien. Tillsammans svarade de för nästan hälften av de totala tillgångarna. Sammantaget svarade EU för 78 och OECD för 94 procent. Tabell 6.9 – Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade Miljarder kr 2010 2011 2012 2013 2014 Nederländerna 391 Luxemburg Storbritannien 446 486 451 479 309 360 384 402 354 299 3007 301 281 305 Finland 213 242 246 245 244 Danmark 167 173 165 170 189 USA 146 156 208 220 161 Tyskland 137 125 119 146 159 Norge 145 129 156 135 135 Schweiz 56 60 55 78 70 Cypern 22 41 42 44 51 Frankrike 73 71 44 33 31 Kanada 31 41 25 69 22 Spanien 5 8 14 11 22 Belgien 182 114 40 58 21 Japan 18 16 11 27 20 Österrike 14 16 15 13 18 3 5 7 15 18 Caymanöarna Bermuda .. 7 .. -3 11 Jersey 14 17 .. 9 9 Irland 25 23 34 17 7 Italien 6 6 11 8 6 Guernsey 14 .. .. -4 3 Polen -5 .. .. -44 -37 Totalt 2 321 2 396 2 417 2 442 2 367 OECD 2 218 2 278 2 297 2 340 2 225 EU 1 859 1 908 1 861 1 835 1 855 527 543 568 551 569 34 46 45 55 51 Norden Asien Anm: .. Redovisas ej, osäker skattning Källa: Egna beräkningar baseradepå statistik från SCB, Direktinvesteringar – Tillgångar och avkastning – 2014 (december 2015) För att få en uppfattning om den relativa storleken på de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige redovisas i Tabell 6.10 en sammanställning över de 33 länder med utländska direktinvesteringstillgångar på minst 1 000 miljarder år 2014. Flera länder med små ekonomier och mycket stora utlandsägda tillgångar, som t ex Caymanöarna, Malta, Hong Kong och Singapore hade sådana tillgångar som var betydligt större än deras BNP. Dessa ekonomier karakteriseras i vissa sammanhang som offshore financial centres. Även i Luxemburg och Irland var värdet på dessa tillgångar större än BNP. Med en andel på 259 procent var Luxemburg var det EUland där utlandsägda direktinvesteringar motsvarade störst andel av BNP. I absoluta 45 tal var värdet på tillgångarna störst i USA, 37 112 miljarder, motsvarande 31 procent av BNP. För Sverige uppgick värdet på tillgångarna till 56 procent av BNP, vilket gav en elfteplats bland ekonomier med störst utländskt ägande i förhållande till BNP. Tabell 6.10 – Utlandsägda direktinvesteringstillgångar per land Miljarder kr*. Andel i % av BNP Rank Land 2014 Andel av BNP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 Caymanöarna Malta Hongkong Singapore Luxemburg Irland Belgien Schweiz Chile Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Thailand Polen Österrike Australien Norge Kanada Brasilien USA Indonesien Saudiarabien Mexiko Frankrike Turkiet Ryssland Tyskland Italien Sydkorea Indien Kina Japan 1 283,5 1 182,4 10 632,0 6 258,8 1 106,6 2 532,5 3 605,7 4 677,5 1 424,7 4 558,1 2 202,8 11 407,2 4 952,1 1 367,3 1 681,8 1 240,5 3 873,2 1 273,4 4 330,8 5 177,7 37 111,8 1 736,1 1 481,1 2 318,5 5 001,9 1 156,9 2 596,8 5 100,5 2 563,8 1 248,8 1 731,0 7 445,1 1 170,4 5 240,5 1 645,8 536,8 302,9 258,5 150,0 98,5 95,2 80,4 76,8 56,4 56,4 51,4 49,1 44,8 41,5 38,3 37,1 35,3 34,3 30,9 29,8 28,5 26,4 25,6 21,1 20,3 19,3 17,3 12,9 12,4 10,8 3,7 Anm. Tillgångar i SEK. Tabellen inkluderar länder med utlandsägda direktinvesteringstillgångar som minst uppgår till 1 000 miljarder. Genomsnittlig växelkurs för 2014: 1 USD=6,86 SEK. Fallande sortering efter andel av BNP Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från UNCTAD 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Tabell 6.11 visar svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet efter land för åren 2010-2014. 2014 fanns 13 procent av tillgångarna i USA, 10 procent i Finland och 46 Tabell 6.11 – Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet, landfördelade Miljarder kr 2010 2011 2012 2013 2014 USA Finland Nederländerna Luxemburg Danmark Norge Storbritannien Tyskland Belgien Kina Schweiz Ryssland Polen Frankrike Brasilien Estland Italien Spanien Österrike Litauen Lettland Kanada Japan Irland Australien Indien Sydkorea Portugal Tjeckien Mexiko Ungern Malaysia Sydafrika Turkiet Totalt 379 286 237 65 173 177 185 172 139 36 46 48 29 42 29 32 33 36 .. 13 9 17 26 14 21 12 24 7 10 11 4 7 7 .. 2 461 379 292 226 112 185 180 176 166 137 50 50 64 40 51 30 33 34 38 -1 20 21 19 30 19 20 13 15 5 10 9 5 7 6 12 2 562 377 249 210 116 168 186 158 166 139 50 47 50 52 48 29 34 31 32 12 22 19 20 28 20 14 13 14 5 11 10 5 6 7 15 2 487 351 267 275 175 178 173 177 142 146 46 59 48 69 42 36 36 32 20 23 23 22 20 23 19 12 11 16 6 11 13 8 6 6 3 2 625 377 291 258 214 186 186 163 154 152 71 62 58 47 43 42 41 40 32 31 27 23 23 19 19 19 15 13 13 11 10 7 7 6 4 2 824 OECD EU Norden Asien 2 195 1 529 637 129 2 260 1 592 657 144 2 190 1 516 602 143 2 315 1 704 619 133 2 438 1 788 664 163 Anm: .. Redovisas ej, osäker skattning Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från SCB, Direktinvesteringar – Tillgångar och avkastning – 2014 (december 2015) 47 9 procent i Nederländerna. 63 procent av tillgångar var lokaliserade inom EU och 86 procent i OECD. Tillgångarna i asiatiska länder uppgick till knappt 6 procent. En indikation på den relativa storleken på de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet ges i Tabell 6.12, som är en sammanställning av länder vars direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick till minst 1 000 miljarder år 2014. Totalt 26 länder som uppfyllde detta kriterium. Med en andel på 506 procent av BNP var Hongkong det land vars direktinvesteringstillgångar i utlandet motsvarade störst andel av BNP. Även Irland, Luxemburg, Singapore, Schweiz och Nederländerna hade tillgångar utomlands vars värde var större än BNP. Sveriges tillgångar i utlandet uppgick till 67 procent av BNP, vilket gav Sverige en åttondeplats. I absoluta tal hade USA de i särklass största tillgångarna i utlandet, 43 346 miljarder, motsvarande 36 procent av BNP. Tabell 6.12 – Direktinvesteringstillgångar i utlandet för respektive land Miljarder kr*, Andel i % av BNP Rank Land 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Hongkong Irland Luxemburg Singapore Schweiz Nederländerna Belgien Sverige Finland Storbritannien Danmark Österrike Taiwan Spanien Frankrike Norge Tyskland Kanada USA Australien Japan Italien Ryssland Sydkorea Brasilien Kina 2014 Andel av BNP 10 015,2 4 308,3 1 028,3 3 954,1 7 756,0 6 758,9 3 088,2 2 603,6 1 128,8 10 867,2 1 255,5 1 531,5 1 775,6 4 623,6 8 774,6 1 467,7 10 861,3 4 901,8 43 345,9 3 042,5 8 184,9 3 762,1 2 962,6 1 773,7 2 170,1 5 005,0 505,7 255,3 240,2 191,4 157,8 113,9 84,4 66,6 61,0 53,7 53,4 51,2 48,9 48,0 44,9 42,8 41,1 40,0 36,1 30,1 26,0 25,4 23,2 18,3 14,4 7,2 Anm. Tillgångar i SEK. Tabellen inkluderar länder direktinvesteringstillgångar om minst 1 000 miljarder SEK. Genomsnittlig växelkurs för 2014: 1USD=6,86 SEK. Fallande sortering efter andel av BNP Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från UNCTAD 48 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2015, i löpande priser HA 22 SM 1601 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7 SCB:s publikation kan även hämtas i sin helhet från http://www.scb.se/Statistik/HA/HA0201/2015M12C/HA0201_2015M12C_SM_HA22SM1601.pdf 3 SCB HA 22 SM 1601 Innehåll Tabeller 4 Teckenförklaring 1. Export för viktiga varuområden (miljoner kronor) 2. Import för viktiga varuområden (miljoner kronor) 3. Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor) 4. Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor) 5. Export till de 30 största exportmarknaderna (miljoner kronor) 6. Import från de 30 största avsändningsländerna (miljoner kronor) 7. Export och import fördelade på länder (miljoner kronor) 4 4 5 6 8 10 11 12 Fakta om statistiken 17 Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar 17 17 Så görs statistiken 18 Statistikens tillförlitlighet 18 Bra att veta Annan statistik 19 20 In English 21 Summary 21 List of tables 22 List of terms 22 4 SCB HA 22 SM 1601 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols 0 0,0 . Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Uppgift kan inte beräknas Less than 0.5 Less than 0.05 Not applicable 1. Export för viktiga varuområden (miljoner kronor) 1. Exports by important SITC commodity groups (SEK million) Varuområden enligt SITC Värde jan-dec 2015 Totalt Värde Andel i % Förändr. % jan-dec 2014 jan-dec 2015 2015/2014 1 181 242 1 126 965 100,0 5 Skogsvaror Trävaror Pappersmassa Papper 127 819 26 486 20 643 74 774 124 007 25 959 18 701 73 327 10,8 2,2 1,7 6,3 3 2 10 2 Mineralvaror Järnmalm Järn och stål Övriga metaller 111 461 13 218 50 925 22 978 114 374 19 142 49 994 22 072 9,4 1,1 4,3 1,9 -3 -31 2 4 Kemivaror Grundämnen, föreningar Läkemedel Plaster 162 134 17 341 71 226 30 013 144 682 16 267 59 205 29 034 13,7 1,5 6,0 2,5 12 7 20 3 77 738 68 931 98 603 87 360 6,6 5,8 -21 -21 Verkstadsvaror Metallarbeten Maskiner Elektronik, telekom Vägfordon Personbilar Last- och dragbilar Delar, tillbehör Övriga transportmedel Instrument, optiska varor 537 341 34 364 186 621 139 129 138 109 53 063 24 798 49 486 8 658 30 459 493 574 33 425 176 632 133 279 114 836 33 730 24 531 47 048 7 852 27 550 45,5 2,9 15,8 11,8 11,7 4,5 2,1 4,2 0,7 2,6 9 3 6 4 20 57 1 5 10 11 Övriga varor Livsmedel Tekovaror, skor Möbler 164 749 73 940 27 810 16 793 151 725 68 381 25 087 15 809 13,9 6,3 2,4 1,4 9 8 11 6 Energivaror Oljeprodukter 5 SCB HA 22 SM 1601 2. Import för viktiga varuområden (miljoner kronor) 2. Imports by important SITC commodity groups (SEK million) Varuområden enligt SITC Värde Värde Andel i % Förändr. % jan-dec 2015 jan-dec 2014 jan-dec 2015 2015/2014 Totalt 1 163 859 1 110 965 100,0 5 Skogsvaror 32 133 31 452 2,8 2 Mineralvaror Järn och stål Övriga metaller Malmer, skrot 81 947 34 026 17 179 13 189 78 859 34 044 16 550 12 360 7,0 2,9 1,5 1,1 4 0 4 7 Kemivaror Grundämnen, föreningar Läkemedel Plaster Gummi, gummivaror 152 159 35 713 33 399 31 625 15 002 145 045 37 043 30 749 29 453 13 953 13,1 3,1 2,9 2,7 1,3 5 -4 9 7 8 Energivaror Råolja Oljeprodukter 113 825 60 843 42 733 150 681 83 324 52 724 9,8 5,2 3,7 -24 -27 -19 Verkstadsvaror Metallarbeten Maskiner Elektronik, telekom Vägfordon Personbilar Delar, tillbehör Övriga transportmedel Instrument, optiska varor 521 599 35 519 126 479 187 601 132 436 64 468 46 670 10 616 28 950 464 240 32 607 114 155 169 914 111 924 54 709 37 349 9 620 26 020 44,8 3,1 10,9 16,1 11,4 5,5 4,0 0,9 2,5 12 9 11 10 18 18 25 10 11 Övriga varor Livsmedel Tekovaror, skor Möbler 262 195 126 492 58 773 18 196 240 687 117 951 53 608 16 275 22,5 10,9 5,0 1,6 9 7 10 12 6 SCB HA 22 SM 1601 3. Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor) 3. Exports by SITC sections and divisions (SEK million) SITC kod Varugrupp enligt SITC Totalt Värde Värde Förändr. % jan-dec 2015 jan-dec 2014 2015/2014 1 181 242 1 126 965 5 62 957 165 1 928 3 538 30 837 8 444 2 937 1 397 4 109 1 539 8 062 58 529 235 1 856 4 299 26 483 7 612 2 746 1 481 4 104 1 638 8 075 8 -30 4 -18 16 11 7 -6 0 -6 0 9 019 7 233 1 785 8 046 6 397 1 649 12 13 8 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Livsmedel och levande djur Levande djur Kött och köttvaror Mjölk, mejeriprodukter och ägg Fisk, kräftdjur och blötdjur Spannmål och varor därav Frukt och köksväxter Socker och honung Kaffe, te, kakao samt kryddor Djurfoder, ej omalen spannmål Diverse livsmedel 1 11 12 Drycker och tobak Drycker Tobak och tobaksvaror 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Råvaror,icke ätbara, ej bränslen Hudar och skinn, oberedda Oljefrön, oljehaltiga nötter Naturgummi, syntetgummi Trävaror och kork Pappersmassa och -avfall Textilfibrer samt avfall därav Naturliga gödselmedel Malm och skrot av metaller Andra anim. och veg. råmaterial 73 357 579 239 84 26 486 20 643 184 1 297 23 300 544 77 098 655 143 100 25 959 18 701 164 859 29 996 520 -5 -12 67 -16 2 10 12 51 -22 5 3 32 33 34 35 Mineraliska bränslen, elström Sten- och brunkol, torv och koks Mineraloljor Petroleumgaser, kolgas mm Elektrisk ström 77 738 283 68 931 1 918 6 607 98 603 169 87 366 2 674 8 394 -21 67 -21 -28 -21 4 Anim. och veget. oljor och fetter Animaliska oljor och fetter Vegetabiliska oljor och fetter Beredda oljor och fetter, vaxer 1 726 266 785 675 1 663 302 821 540 4 -12 -4 25 153 360 12 911 4 430 7 923 71 226 8 082 1 253 21 387 8 627 17 521 136 313 12 384 3 883 8 003 59 205 6 799 1 036 20 956 8 078 15 969 13 4 14 -1 20 19 21 2 7 10 212 953 207 021 3 667 576 16 8 690 5 917 74 774 7 131 7 507 8 269 6 019 73 327 6 568 6 770 5 -2 2 9 11 50 925 22 978 34 364 49 994 22 072 33 425 2 4 3 41 42 43 5 51 52 53 54 55 56 57 58 59 6 61 62 63 64 65 66 67 68 69 Produkter av kemiska industrier Organiska kemiska föreningar Kemiska grundämnen Färgämnen och garvämnen Medic. och farmac. produkter Flyktiga oljor och luktämnen Gödselmedel, tillverkade Plast i obearbetad form Plast i bearbetad form Diverse kemiska produkter Bearb. varor grupp. efter material Läder, lädervaror, beredda pälsskinn Gummivaror Varor av trä och kork utom möbler Papper, papp och varor därav Garn, vävnader mm, utom kläder Varor av miner. ämnen utom metaller Järn och stål Metaller utom järn och stål Arbeten av metall 7 SCB HA 22 SM 1601 3. forts. SITC kod Varugrupp enligt SITC 7 71 72 73 74 75 76 Maskiner och transportmedel Kraftalstrande maskiner Maskiner för särskilda industrier Metallbearbetningsmaskiner Andra icke elektriska maskiner Kontorsmaskiner och datorer Apparater för telefoni, radio och TV Andra elektriska maskiner Fordon för vägar Andra transportmedel 472 517 51 124 46 937 8 373 80 187 16 399 65 377 432 599 46 381 46 300 7 889 76 062 17 220 60 532 9 10 1 6 5 -5 8 57 352 138 109 8 658 55 528 114 836 7 852 3 20 10 Diverse färdiga varor Monterade byggnader, inst. material Möbler, madrasser, kuddar mm Reseffekter och handväskor Kläder Skor Instrument för kontroll mm Fotografiska och optiska varor Andra färdiga varor 111 306 6 478 101 586 5 874 10 10 16 793 1 156 16 340 2 516 26 791 3 668 37 563 15 809 1 095 14 733 2 114 24 864 2 687 34 410 6 6 11 19 8 37 9 6 310 855 5 508 823 15 4 2 5 453 2 4 683 0 16 77 78 79 8 81 82 83 84 85 87 88 89 9 93 96 97 Övriga varor Ej klassificerade varor (t ex driftsförnödenheter) Mynt (utom guldmynt) Icke-monetärt guld Värde Värde Förändr. % jan-dec 2015 jan-dec 2014 2015/2014 8 SCB HA 22 SM 1601 4. Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor) 4. Imports by SITC sections and divisions (SEK million) SITC kod Varugrupp enligt SITC Totalt Värde Värde Förändr. % jan-dec 2015 jan-dec 2014 2015/2014 1 163 859 1 110 965 5 108 696 259 11 943 8 668 36 869 6 368 21 917 2 555 9 017 3 746 7 353 100 509 166 11 558 9 233 32 502 6 049 19 116 2 535 8 219 3 763 7 368 8 56 3 -6 13 5 15 1 10 0 0 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Livsmedel och levande djur Levande djur Kött och köttvaror Mjölk, mejeriprodukter och ägg Fisk, kräftdjur och blötdjur Spannmål och varor därav Frukt och köksväxter Socker och honung Kaffe, te, kakao samt kryddor Djurfoder, ej omalen spannmål Diverse livsmedel 1 11 12 Drycker och tobak Drycker Tobak och tobaksvaror 11 842 10 486 1 356 11 395 9 827 1 568 4 7 -14 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Råvaror,icke ätbara, ej bränslen Hudar och skinn, oberedda Oljefrön, oljehaltiga nötter Naturgummi, syntetgummi Trävaror och kork Pappersmassa och -avfall Textilfibrer samt avfall därav Naturliga gödselmedel Malm och skrot av metaller Andra anim. och veg. råmaterial 32 392 379 1 086 916 6 250 2 787 474 3 045 13 189 4 266 31 710 291 941 1 111 7 085 2 579 455 2 855 12 360 4 032 2 30 15 -18 -12 8 4 7 7 6 3 32 33 34 35 Mineraliska bränslen, elström Sten- och brunkol, torv och koks Mineraloljor Petroleumgaser, kolgas mm Elektrisk ström 113 825 2 893 103 576 4 913 2 442 150 681 2 916 136 048 7 312 4 405 -24 -1 -24 -33 -45 4 Anim. och veget. oljor och fetter Animaliska oljor och fetter Vegetabiliska oljor och fetter Beredda oljor och fetter, vaxer 4 868 261 4 268 338 5 106 182 4 609 315 -5 43 -7 7 137 157 21 893 13 821 6 659 33 399 11 083 2 517 20 515 11 109 16 161 131 093 25 344 11 699 6 010 30 749 10 392 2 771 19 160 10 292 14 676 5 -14 18 11 9 7 -9 7 8 10 150 490 142 104 6 817 760 8 14 086 8 478 14 619 11 737 14 030 12 842 7 871 13 916 10 910 12 604 10 8 5 8 11 34 026 17 179 35 519 34 044 16 550 32 607 0 4 9 41 42 43 5 51 52 53 54 55 56 57 58 59 6 61 62 63 64 65 66 67 68 69 Produkter av kemiska industrier Organiska kemiska föreningar Kemiska grundämnen Färgämnen och garvämnen Medic. och farmac. produkter Flyktiga oljor och luktämnen Gödselmedel, tillverkade Plast i obearbetad form Plast i bearbetad form Diverse kemiska produkter Bearb. varor grupp. efter material Läder, lädervaror, beredda pälsskinn Gummivaror Varor av trä och kork utom möbler Papper, papp och varor därav Garn, vävnader mm, utom kläder Varor av miner. ämnen utom metaller Järn och stål Metaller utom järn och stål Arbeten av metall 9 SCB HA 22 SM 1601 4. forts SITC kod Varugrupp enligt SITC 7 71 72 73 74 75 76 Maskiner och transportmedel Kraftalstrande maskiner Maskiner för särskilda industrier Metallbearbetningsmaskiner Andra icke elektriska maskiner Kontorsmaskiner och datorer Apparater för telefoni, radio och TV Andra elektriska maskiner Fordon för vägar Andra transportmedel 457 130 28 201 28 072 4 808 65 397 36 498 76 257 405 613 27 064 25 472 4 119 57 499 38 769 66 763 13 4 10 17 14 -6 14 74 845 132 436 10 616 64 382 111 924 9 620 16 18 10 Diverse färdiga varor Monterade byggnader, inst. material Möbler, madrasser, kuddar mm Reseffekter och handväskor Kläder Skor Instrument för kontroll mm Fotografiska och optiska varor Andra färdiga varor 146 312 9 063 132 012 7 455 11 22 18 196 2 868 35 817 7 534 23 143 5 807 43 883 16 275 2 596 32 642 6 699 20 968 5 052 40 325 12 10 10 12 10 15 9 1 147 665 741 289 55 130 3 479 6 446 -50 77 78 79 8 81 82 83 84 85 87 88 89 9 93 96 97 Övriga varor Ej klassificerade varor (t ex driftsförnödenheter) Mynt (utom guldmynt) Icke-monetärt guld Värde Värde Förändr. % jan-dec 2015 jan-dec 2014 2015/2014 7 10 SCB HA 22 SM 1601 5. Export till de 30 största exportmarknaderna (miljoner kronor) 5. Exports to the 30 largest countries of destination (SEK million) Position Land 2015 2014 1 2 3 4 5 1 2 6 3 5 Norge Tyskland USA Storbritannien Danmark 6 7 8 9 10 4 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Andel % Förändr. % Värde jan-dec 2015 2014 1 181 242 1 126 965 100,0 5 121 726 121 141 90 559 84 810 80 739 118 197 113 029 75 876 80 686 77 601 10,3 10,3 7,7 7,2 6,8 3 7 19 5 4 Finland Nederländerna Belgien Frankrike Kina 78 807 60 860 52 085 49 014 45 177 78 795 56 728 51 927 49 672 39 858 6,7 5,2 4,4 4,1 3,8 0 7 0 -1 13 11 12 14 15 13 Polen Italien Spanien Japan Ryssland 36 332 30 925 23 037 15 225 14 691 33 059 27 181 20 667 14 031 22 078 3,1 2,6 2,0 1,3 1,2 10 14 11 9 -33 16 17 18 19 20 17 16 19 20 18 Schweiz Turkiet Australien Indien Saudiarabien 13 702 13 169 11 948 10 940 10 504 11 818 13 095 11 098 10 378 11 229 1,2 1,1 1,0 0,9 0,9 16 1 8 5 -6 21 22 23 24 25 21 23 26 25 24 Österrike Sydkorea Kanada Tjeckien Estland 10 409 9 798 9 137 8 956 8 931 9 592 8 745 7 766 8 221 8 331 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8 9 12 18 9 7 26 27 28 29 30 29 30 22 27 32 Sydafrika Litauen Brasilien För. Arabemiraten Singapore 7 547 7 380 7 286 6 800 6 360 6 838 6 601 9 157 7 132 5 883 0,6 0,6 0,6 0,6 0,5 10 12 -20 -5 8 TOTALT 2015 2015/2014 11 SCB HA 22 SM 1601 6. Import från de 30 största avsändningsländerna (miljoner kronor) 6. Imports from the 30 largest countries of consignment (SEK million) Position Land 2015 2014 TOTALT Andel % Förändr. % Värde jan-dec 2015 2014 2015 2015/2014 1 163 859 1 110 965 100,0 5 209 197 96 538 95 633 89 586 64 254 193 839 87 650 91 597 82 069 68 810 18,0 8,3 8,2 7,7 5,5 8 10 4 9 -7 1 2 3 4 5 1 3 2 4 5 Tyskland Nederländerna Norge Danmark Storbritannien 6 7 8 9 10 8 6 10 9 11 Kina Finland Belgien Frankrike Polen 58 956 53 725 50 676 50 606 40 340 49 956 56 093 43 927 49 510 35 976 5,1 4,6 4,4 4,3 3,5 18 -4 15 2 12 11 12 13 14 15 7 12 13 14 16 Ryssland Italien USA Estland Tjeckien 38 334 37 641 31 910 18 280 17 085 54 345 33 580 28 097 18 389 14 447 3,3 3,2 2,7 1,6 1,5 -29 12 14 -1 18 16 17 18 19 20 17 15 18 21 20 Irland Spanien Österrike Turkiet Japan 16 597 15 706 14 051 10 409 9 999 14 201 15 160 13 734 9 831 9 966 1,4 1,3 1,2 0,9 0,9 17 4 2 6 0 21 22 23 24 25 23 22 26 25 27 Schweiz Hongkong Ungern Slovakien Vietnam 9 427 9 309 8 993 8 112 7 753 8 119 8 485 6 807 7 514 6 458 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 16 10 32 8 20 26 27 28 29 30 24 19 28 30 29 Litauen Nigeria Sydkorea Indien Lettland 7 748 6 860 6 220 5 906 5 626 7 887 11 150 6 074 5 277 5 576 0,7 0,6 0,5 0,5 0,5 -2 -38 2 12 1 12 SCB HA 22 SM 1601 7. Export och import fördelade på länder (miljoner kronor) 7. Exports and imports by countries (SEK million) Världsdel Land Totalt Export Import Värde jan-dec 2015 2014 Andel Förändr. % % 2015 2015/2014 Värde jan-dec 2015 Andel Förändr. %% 2014 2015 2015/2014 1 181 242 1 126 965 100,0 5 1 163 859 1 110 965 100,0 5 Europa 862 954 832 341 73,1 4 976 549 936 471 83,9 4 EU-länder 691 124 658 730 58,5 5 820 264 770 495 70,5 6 Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland 52 085 1 111 219 80 739 8 931 78 807 51 927 938 385 77 601 8 331 78 795 4,4 0,1 0,0 6,8 0,8 6,7 0 18 -43 4 7 0 50 676 1 302 242 89 586 18 280 53 725 43 927 937 238 82 069 18 389 56 093 4,4 0,1 0,0 7,7 1,6 4,6 15 39 2 9 -1 -4 Frankrike Grekland Irland Italien Kroatien Lettland 49 014 2 693 6 132 30 925 741 3 597 49 672 2 135 6 541 27 181 631 3 308 4,1 0,2 0,5 2,6 0,1 0,3 -1 26 -6 14 17 9 50 606 1 174 16 597 37 641 401 5 626 49 510 1 276 14 201 33 580 464 5 576 4,3 0,1 1,4 3,2 0,0 0,5 2 -8 17 12 -14 1 Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen 7 380 856 852 60 860 36 332 6 601 755 959 56 728 33 059 0,6 0,1 0,1 5,2 3,1 12 13 -11 7 10 7 748 2 613 561 96 538 40 340 7 887 2 637 178 87 650 35 976 0,7 0,2 0,0 8,3 3,5 -2 -1 215 10 12 Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien 6 122 2 796 2 693 1 098 23 037 84 810 5 480 2 540 2 267 962 20 667 80 686 0,5 0,2 0,2 0,1 2,0 7,2 12 10 19 14 11 5 3 594 3 812 8 112 1 803 15 706 64 254 3 485 4 227 7 514 1 694 15 160 68 810 0,3 0,3 0,7 0,2 1,3 5,5 3 -10 8 6 4 -7 Tjeckien Tyskland Ungern Österrike Ospecificerade länder inom EU 8 956 121 141 5 461 10 409 8 221 113 029 5 177 9 592 0,8 10,3 0,5 0,9 9 7 5 9 17 085 209 197 8 993 14 051 14 447 193 839 6 807 13 734 1,5 18,0 0,8 1,2 18 8 32 2 3 327 4 561 0,3 -27 191 0,0 -100 Övriga Europa 171 830 173 611 14,5 -1 156 286 165 976 13,4 -6 67 10 288 256 69 7 249 284 0,0 0,0 0,0 0,0 -3 43 16 -10 8 7 362 22 348 106 0,0 0,0 0,0 0,0 14 0 4 -79 1 430 2 458 17 22 2 140 1 920 18 23 0,1 0,2 0,0 0,0 -33 28 -6 -4 2 293 12 71 1 169 10 67 0,0 0,0 0,0 0,0 100 73 20 6 111 79 61 121 726 14 691 27 133 69 34 118 197 22 078 20 0,0 0,0 0,0 10,3 1,2 0,0 -17 14 79 3 -33 35 109 29 22 95 633 38 334 8 102 34 10 91 597 54 345 3 0,0 0,0 0,0 8,2 3,3 0,0 7 -15 120 4 -29 167 13 702 1 076 13 169 2 163 1 11 818 1 023 13 095 1 802 1 1,2 0,1 1,1 0,2 0,0 16 5 1 20 0 9 427 557 10 409 558 8 119 434 9 831 425 0,8 0,0 0,9 0,0 0,0 16 28 6 31 0 476 631 0,0 -25 430 371 0,0 16 Albanien Andorra Bosnien och Hercegovina Färöarna Gibraltar Island Kosovo Liechtenstein Makedonien, F.d. Jugoslaviska republiken Moldavien Montenegro Norge Ryssland San Marino Schweiz Serbien Turkiet Ukraina Vatikanstaten Vitryssland 13 SCB HA 22 SM 1601 7. forts Världsdel Land Export Import Värde jan-dec Andel % Förändr. % Värde jan-dec Andel % Förändr. % 2015 2014 2015 2015/2014 2015 2014 2015 2015/2014 Afrika 31 547 32 679 2,7 -3 10 918 16 131 0,9 -32 Nordafrika 14 731 16 593 1,2 -11 1 118 1 149 0,1 -3 Algeriet Ceuta (Spanien) Egypten Libyen Marocko Melilla (Spanien) Sudan Tunisien Västsahara 4 026 182 6 153 185 2 745 3 868 176 6 925 682 3 750 273 234 1 307 682 343 403 789 4 3 -11 -73 -27 0 65 -2 0 62 665 775 0,3 0,0 0,5 0,0 0,2 0,0 0,1 0,1 0,0 1 99 5 261 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 -74 -100 -11 0 99 0 -80 -62 0 Västafrika 4 352 5 538 0,4 -21 6 966 11 332 0,6 -39 Benin Burkina Faso Elfenbenskusten Gambia Ghana 95 180 354 32 1 079 137 145 355 38 737 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 -31 24 0 -16 46 7 124 72 39 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 -94 0 85 70 21 7 47 84 37 9 10 70 108 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 89 133 -30 -33 -22 4 1 1 2 1 2 8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 300 0 -100 -50 -75 50 65 1 954 153 48 119 82 2 568 224 61 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 -58 -21 -24 -32 -21 2 6 860 7 8 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 0 0 -38 133 100 48 65 11 827 0,0 0,0 336 -92 3 0,0 0,0 0 100 12 463 10 548 1,1 18 2 834 3 650 0,2 -22 396 33 747 85 0,0 0,0 -47 -61 10 406 0,0 0,0 -98 0 1 8 5 9 0,0 0,0 0,0 0 -80 -11 76 33 0,0 0,0 0,0 0 130 0 2 50 6 38 1 348 5 36 13 51 245 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 -60 39 -54 -25 450 158 152 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 -100 0 0 4 117 205 428 57 175 311 0,0 0,0 0,0 105 17 38 132 223 1 185 0,0 0,0 0,0 0 13100 21 53 136 85 122 0,0 0,0 -38 11 1 4 226 3 0,0 0,0 -100 33 100 16 42 1 87 13 45 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -100 15 23 -7 0 334 15 59 271 13 46 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 23 15 28 0 109 230 61 111 131 73 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -2 76 -16 0 0 4 6 26 24 1 6 3 16 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -33 100 63 100 -50 0 0 0 -26 0 5 97 10 0 Guinea Guinea-Bissau Kap Verde Liberia Mali Mauretanien Niger Nigeria Senegal Sierra Leone Tchad Togo Centr.- Öst- Södra Afrika Angola Botswana Brittiska territoriet i Indiska Oceanen Burundi Centralafrikanska republiken Comorerna Djibouti Ekvatorialguinea Eritrea Etiopien Gabon Kamerun Kenya Kongo, Demokratiska republiken Kongo Lesotho Madagaskar Malawi Mauritius Mayotte Mocambique Namibia Rwanda S:t Helena São Tomé och Príncipe Seychellerna Somalia Swaziland Sydafrika Sydsudan Tanzania Uganda Zambia Zimbabwe 31 14 4 7 547 16 745 29 4 6 6 838 9 565 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,1 7 250 -33 10 78 32 102 492 131 109 502 79 0,0 0,0 0,0 -6 -2 66 2 11 150 3 1 2 1 597 2 158 59 56 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 61 33 9 31 30 9 0,0 0,0 0,0 14 SCB HA 22 SM 1601 7. forts Världsdel Land Export Import Värde jan-dec Andel % Förändr. % Värde jan-dec Andel % Förändr. % 2015 2014 2015 2015/2014 2015 2014 2015 Amerika 124 726 108 916 10,6 15 49 386 45 461 4,2 9 Nordamerika 100 489 84 615 8,5 19 35 161 30 916 3,0 14 -18 18 0 19 1 3 251 2 819 31 910 28 097 0,0 0,3 0,0 2,7 100 15 0 14 14 225 14 545 1,2 -2 598 531 1 1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0 0 13 0 0 0 0 33 64 Grönland Kanada S:t Pierre och Miquelon USA 794 9 137 973 7 766 90 559 75 876 0,1 0,8 0,0 7,7 Central- och Sydamerika 24 237 24 300 2,1 0 1 35 2 063 12 80 2 29 1 552 6 29 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 -50 21 33 100 176 Anguilla Antigua och Barbuda Argentina Aruba Bahamas 2015/2014 Barbados Belize Bermuda Bolivia Bonaire, Sint Eustatius, Saba Brasilien 115 4 7 444 80 5 29 931 0,0 0,0 0,0 0,0 44 -20 -76 -52 1 1 16 23 12 14 0,0 0,0 0,0 0,0 7 286 9 157 0,0 0,6 0 -20 5 016 4 098 0,0 0,4 0 22 Brittiska Jungfruöarna Caymanöarna Chile Colombia Costa Rica Curacao 103 12 2 729 852 225 15 20 6 2 675 738 303 12 0,0 0,0 0,2 0,1 0,0 0,0 415 100 2 15 -26 25 36 19 1 398 398 256 1 719 426 326 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 89 0 -19 -7 -21 0 Dominica Dominikanska republiken Ecuador El Salvador Falklandsöarna 8 264 335 211 12 171 297 133 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -33 54 13 59 0 322 412 41 243 175 32 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 33 135 28 0 Grenada Guatemala Guyana Haiti Honduras 14 314 73 35 89 10 315 17 26 160 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 40 0 329 35 -44 44 35 1 273 1 178 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 26 0 0 53 Jamaica Jungfruöarna (USA) Kuba Mexiko Montserrat 82 32 320 5 781 1 102 9 190 4 533 2 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 -20 256 68 28 -50 9 25 26 934 11 20 477 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 -18 100 30 96 0 Nicaragua Panama Paraguay Peru Saint Kitts och Nevis 117 384 64 1 469 8 137 314 77 1 362 9 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 -15 22 -17 8 -11 84 171 66 1 070 51 177 8 1 101 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 65 -3 725 -3 0 Saint Vincent och Grenadinerna Saint Lucia Saint-Barthélemy Sint-Maarten, nederl.delen Surinam Trinidad och Tobago Turks- och Caicosöarna 1 4 7 4 9 139 2 9 13 3 20 148 8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -89 -69 100 33 -55 -6 -75 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 0 0 0 0 0 Uruguay Venezuela 378 108 331 317 0,0 0,0 14 -66 0,0 0,3 -52 -38 1 1 62 2 938 129 4 757 15 SCB HA 22 SM 1601 7. forts Världsdel Land Asien Export Import Värde jan-dec Andel % Förändr. % 2015 2014 2015 Värde jan-dec Andel % Förändr. % 2015/2014 2015 2014 2015 2015/2014 13 145 505 135 235 12,3 8 124 425 110 401 10,7 När- och Mellanöstern 31 244 31 780 2,6 -2 4 413 4 806 0,4 -8 Armenien Azerbajdzjan Bahrain Förenade Arabemiraten Georgien 100 598 211 6 800 192 181 177 498 7 132 63 0,0 0,1 0,0 0,6 0,0 -45 238 -58 -5 205 4 8 9 459 1 5 1 25 637 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -20 700 -64 -28 -50 Irak Iran Israel Jordanien Kuwait 2 053 2 546 2 449 591 800 2 260 2 105 2 415 601 490 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 -9 21 1 -2 63 4 86 1 221 53 5 429 68 1 245 24 6 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 -99 26 -2 121 -17 569 1 808 1 792 10 504 112 473 1 423 2 268 11 229 106 0,0 0,2 0,2 0,9 0,0 20 27 -21 -6 6 135 70 1 292 1 049 12 109 16 1 275 950 10 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 24 338 1 10 20 19 99 30 329 0,0 0,0 -37 -70 1 4 1 4 0,0 0,0 0 0 114 261 103 455 9,7 10 120 012 105 595 10,3 14 143 402 19 22 1 318 4 730 131 608 12 35 936 4 364 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,4 9 -34 58 -37 41 8 1 3 544 2 2 656 1 206 9 309 2 153 8 485 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,8 -50 33 0 -50 35 10 Indien Indonesien Japan Kambodja Kazakstan 10 940 2 945 15 225 64 708 10 378 3 081 14 031 49 679 0,9 0,2 1,3 0,0 0,1 5 -4 9 31 4 5 906 1 449 9 999 524 220 5 277 1 123 9 966 351 262 0,5 0,1 0,9 0,0 0,0 12 29 0 49 -16 Kina Kirgizistan Laos Macao Malaysia 45 177 27 4 12 2 722 39 858 29 5 20 2 857 3,8 0,0 0,0 0,0 0,2 13 -7 -20 -40 -5 58 956 49 956 70 94 3 096 30 68 2 939 5,1 0,0 0,0 0,0 0,3 18 0 133 38 5 21 114 243 114 1 22 96 159 36 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -5 19 53 217 -50 5 54 17 4 2 13 8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 150 315 113 100 Pakistan Singapore Sri Lanka Sydkorea Tadzjikistan 1 966 6 360 342 9 798 19 2 285 5 883 280 8 745 11 0,2 0,5 0,0 0,8 0,0 -14 8 22 12 73 1 155 1 525 515 6 220 1 028 1 492 406 6 074 0,1 0,1 0,0 0,5 0,0 12 2 27 2 0 Taiwan Thailand Timor-Leste Turkmenistan 3 757 5 422 1 158 3 584 3 897 3 61 0,3 0,5 0,0 0,0 5 39 -67 159 5 532 3 858 5 109 3 736 0,5 0,3 0,0 0,0 8 3 0 0 Uzbekistan Vietnam 154 1 332 146 1 171 0,0 0,1 5 14 7 753 1 6 458 0,0 0,7 -100 20 Libanon Oman Qatar Saudiarabien Syrien Västbanken och Gazaremsan Yemen Övriga länder i Asien Afghanistan Bangladesh Bhutan Brunei Darussalam Filippinerna Hongkong Maldiverna Mongoliet Myanmar (Burma) Nepal Nordkorea 16 SCB HA 22 SM 1601 7. forts Världsdel Land Export Import Värde jan-dec Andel % Förändr. % Värde jan-dec Andel % Förändr. % 2015 2014 2015 2015/2014 2015 2014 2015 2015/2014 Oceanien och Antarktis 13 427 12 570 1,1 7 2 580 2 501 0,2 3 Oceanien Amerikanska Samoa Australien Bouvetön Cooköarna De franska territorierna i södra Indiska oceanen Fiji Franska Polynesien 13 427 12 569 11 098 7 0 8 0 0 2 580 11 948 1,1 0,0 1,0 0,0 0,0 2 501 1 2 068 2 0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 3 -100 3 100 -100 1 1 0,0 0,0 0,0 0 100 0 Förenta staternas mindre öar Guam Heardön och McDonaldöarna Julön 1 50 9 1 4 10 0,0 0,0 0,0 0 1150 -10 3 5 0,0 0,0 0 -40 0,0 0,0 0 0 1 0,0 0,0 -100 0 0,0 0,0 0 0 1 0,0 -100 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 -100 0 0 0 0 0 1 22 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 100 -4 0 100 0 0 0 67 2 100 -61 1 413 19 376 130 0,0 0,1 0,0 0,0 3 3 0,0 0,0 0,0 0,0 -95 10 0 0 3 3 3 3 0,0 0,0 0,0 0 0 0 5 0,0 0,0 0,0 0 0 -100 3 6 0,0 0,0 0,0 0 -50 0 0,0 0,0 0,0 0 100 0 0 0 100 0,0 0,0 0,0 0 0 0 0,0 0,0 0 100 0,0 0 0,0 0,0 100 0 Kiribati Kokosöarna (Keelingöarna) Marshallöarna Mikronesien Nauru Niue Nordmarianerna Norfolkön Nya Kaledonien Nya Zeeland Palau Papua Nya Guinea Pitcairn Salomonöarna Samoa Sydgeorgien och Sydsandwichöarna Tokelauöarna Tonga Tuvalu Wallis- och Futunaöarna Vanuatu Antarktis Ospecificerad världsdel Ospecificerade länder, utanför EU Ospecificerade länder, EU eller icke-EU Det fria havet 2 133 1 1 55 1 297 1 51 33 1 274 2 1 0,0 0,0 0,0 3 083 5 225 0,0 0,3 0 -41 2 334 3 675 0,2 -36 749 328 1 550 238 0,1 0,0 -52 38 2 1 23 1 2 1 1 1 Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59 E-mail [email protected] www.kommers.se